Semester är slut

Idag börjar gubben ”jobba” igen. Skönt för honom att träffa sina kompisar och att jag får en vecka för mig själv. Hur än det är och hur mycket jag än älskar min gubbe blir jag väldigt trött i psyket. Han har svårt att hjälpa till FÖR ATT HAN INTE SER VAD SOM SKALL GÖRAS. Han lyssnar inte alltid på vad jag säger. Han glömmer bort vad jag säger. Han har svårt att sköta sin egen hygien...med lite på puffning fungerar det bra. Han kan hålla på med samma sak sjutti elva gånger. Men allt det där tillhör hans sjukdom. Jag blir väldigt stressad över vissa saker. Men vi tampar på så gott det går.

JAG ÄLSKAR VÅRAN GÅRD. 

Många som grillar, barn som badar i plastpooler, det går att plocka smultron, fin lekpark, många tar med sig sin fika korg ut, många som rensar och donar - pysslar om gården, vi får informationsblad ofta från vice värden om vad som händer och sker....sist men inte minst vi har två egna uteplatser. Så underbart. Vi har en hyra på 2862kr - då ingår parkering och bredband också. Det går inte att bo billigare. Nu sista veckan har det varit så otroligt sköna kvällar. Vi har fullkomligt bott ute på våra uteplatser. Med mys och Yatzy spel. Så skönt.

Ta vara på livet och varandra.LEV NU.Kram Marie

Ekonomi

Jag har börjat följa flera nya konton på Instagram som handlar om olika människors ekonomi och framtidsdrömmar. Många drömmer om att bli skuldfria. Andra om att få bestämma över sin tid och sluta jobba mycket tidigare än pensionsåldern. Roligt att följa dem och få ett och annat tips. Även fast jag har en månadsbudget och sparar mycket pengar till min framtid, semester, renovering, barnbarn och budget rinner pengarna lätt igenom fingrarna på mig. Ska bli lite bättre på att hålla koll på mat pengarna. Vi handlar och tänker inte så mycket på vad vi köper...utan tar det vi vill ha. Har en budget på 6000kr till mat. En kille på Instagram har en son på sju år. Han hade handlat mat för dem i juni månad för 2955kr. Jag ska börja bokföra matkontot och spara kvitton från 1 augusti. Se över att inte köpa för mycket godis, läsk och snacks. Försöka att äta två frukter om dagen. Planera mera matlistor. Baka mera matbröd själv. Sedan om vi handlar mindre än 6000kr lägga det på ett sparande.
Hur brukar ni göra?
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

Vart är vi på väg?

California dream!

Den absolut bästa resa jag någonsin gjort. Bild kollaget är lånat från Instagram konton. Men precis allt det där har jag upplevt i verkligheten.

I går gjorde jag och gubben ett besök på Skatteverket där gubben skulle hämta ut sitt nya ID-kort. Då ser vi en Securitas vakt utanför och en vakt inne. VART FAN ÄR VI PÅ VÄG?

De stackars människor gör ju bara sitt jobb. Tänk er själva att inte kunna gå till jobbet utan att känna sig trygg. Jag pratade med vakten som var ute när vi var klara. Han sa att politikerna har sagt att de ska göra någonting åt det hela. MEN DET ÄR BARA TOMT PRAT. Han sa att om man tog fast en mördare och satt fast honom i fängelse. Sedan släppte ut honom igen - även fast han sa att han inte skulle mörda så gör han det igen. Den liknelsen hade vakten på politiker. SKRÄMMANDE. JAG ÄR RÄDD OCH OROLIG FÖR FRAMTIDEN. HUR KOMMER DET BLI?  Många säger att invandrare kommer hit och ”äter från ett smörgåsbord”. De tar plats, roffar åt sig, slåss, tjuvar och ställer krav. Sverige stryker dem medhårs och ger dem inga straff. Jag tycker att när de kommer hit ska de få veta att gör du så här som tjuvar, misshandlar och förstör = sorry då blir du portad från detta land. Vi kan inte bara stå med öppna famnar och ta emot dem. FÖR DE SOM KOMMER HIT, MÅNGA UTAV DEM ÄR REDAN RIKA ELLER GOTT STÄLLT. För hur skulle de annars ha råd att komma. Nej hårdare straff och tydligare regler. Jag vill inte att våra skattepengar skall gå till två vakter på Skatteverkets kontor. SJÄLVKLART ska de som jobbar på kontoret känna sig trygga på jobbet.

Jag är så glad och tacksam över min kunniga måg som hjälpt min mor o far att bygga en ny trappa vid sommarstugan. Så där duktig och kunnig önskade att jag var. Tänk vad mycket roligt jag kunde göra då.

Min stora drog slog in i går kväll igen. JÄVLA FARLIGT med mera eftertanke. Köpte 7 böcker varav 2 var 40% billigare och resten var naturligtvis också sommarrea på. Hela min bokföra ring är proppad och jag tror inte jag kommer att hinna läsa alla böcker innan jag dör. Jag har 4 böcker på sängbordet ...lik förbannat måste jag ha nya. Det är en drog. Jag lägger tusentals kronor varje år på böcker. Konstigt sätt eftersom det finns bibliotek där det är gratis att låna. Men så länge det finns pengar är det ju bara att handla. Tråkiga är att jag vet ju inte hur det blir i framtiden med pengar ...VARFÖR inte lägga pengarna på hög tills dess? Jag har sagt det förut och säger det igen. KÖPSTOPP
Ta vara på livet och varandra.LEV NU.Kram Marie

Nu känns det bättre

Oj vad egen tid kan hjälpa mig att må bättre. Morgonpromenader och kvälls cykling. Jag njuter som fisken i vattnet. Här är lite Stockrosor jag hittat på min cykel utflykt. Det var ett helt hav av dem. Så underbara. Snart ska jag på fröjakt.

Snart måste jag börja ta kort med min stora kamera.

Det behövs bara lite cykel rundor i Uppsala.

Finns jättemycket vackert.

I går var vi hundvakt. Bianca har ju skadat sin tass, en klo skada. Så i denna värme 

kunde inte veterinären lägg om bandage. Hon fick låna Valters lilla strumpa.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

Tar livet av mig

Snacka om att tycka synd om mig själv! Älskar att vara ledig med allt som sovmorgon långfrukostar...... men sedan spårar det ur.

Jag är trött på att det är alltid jag som ska tametusan göra allt.

Att min gubbe är sjuk det märker inte människor i vår omgivning MEN jag. 

Det är ju inget fel på honom, säger många.

Men idag tvingade jag honom att hjälpa till. Vi skulle äta en varsin hamburgare till kvällsmat.

Tänkte att han kunde väl steka hamburgarna. Världens os i hela lägenheten och ” mycket välstekta” hamburgare. Jag gav honom tipset att dra ned styrkan på plattan. Helt väck ....han visste inte hur man gjorde.

Vi skulle kolla på TV - han tryckte på någon knapp och kunde inte få tillbaka bilden. 

MEN JAG SKA BARA KUNNA ALLT OCH GÖRA ALLT.

Jag tycker synd om mig själv och smäller i mig en massa godis.

Ta liksom dö på mig själv. Måste hitta en väg ur detta snarast möjligt....det här kommer bli min död.

Focus på mig själv. Gå promenader, äta nyttigt, cykla som jag älskar - MEN jag vill inte gå ut när gubben är hemma. Jag tycker inte han ska vara själv. VARFÖR?

 När jag förslår att vi ska åka till någon - vill han med bestämdhet vara hemma. Det tillhör hans sjukdom säger kuratorn. De stänger in sig i sig själva. 

VARFÖR? Ska jag prompt besöka vänner och bekanta....hur många besöker oss. Just det 0 st. 

Bra då behöver jag inte ha dåligt samvete över det.

Nej det räcker med att jobba, umgås med barnen och de släktingar som förstår hur vi har det.

Så jag behöver inte trösta mig. NEJ jag behöver vårda mig.

Hittade en superbra lösning på extra bäddar på ett Instagram konto.

Ta vara på livet och varandra.LEV NU.Kram Marie

Svårt att beskriva

Det är svårt att sätta fingret på MEN känslan som finns inom mig har aldrig funnits tidigare. Känner mig inte nöjd med min vardag, mitt liv, min kropp...ja listan kan bli lång. Ärligt talat så längtar jag efter att träffa kollegorna. KONSTIGT när det är så skönt med sovmornar, dagar att göra ingenting - i verkligheten kanske det är rutiner jag längtar efter.

Något som jag älskar är näktergalen som sjunger väldigt ofta här. Hoppas att ni kan höra den.

Ta vara på livet och varandra.LEV NU.Kram Marie

Inte en dag till

Idag har vi verkligen haft semester. På förmiddagen satt vi på framsidan och resten av dagen vid TV:n. Inte nog med att göra ingenting. Usel matintag idag. Jag tror jag blir deprimerad av att göra ingenting FAST jag tycker det är väldigt skönt.

I går var vi hos mina föräldrars sommarställe. Vi plockade hem lite grejer för att börja rensa lite.

Bra att börja plocka bort våra saker - det blir lätt att det samlas en massa grejer till ingen nytta.

Jag är så trött på små skitsaker. Som här hemma har vi olika åsikter om när lamporna skall tändas med tajmerna. Klockan är kvart i 22 och lamporna är inte tända än. VA FAN DET ÄR JU HUR JÄVLA MÖRKT SOM HELST. 

Det är just det här jag blir trött på. Jag ska tamefan fixa allt. Öppna post, laga mat, klippa naglar ( annars blir det inte gjort)....

Det är just detta jag blir trött på. 

Nu är ju vissa kanaler på Tv dåliga också

Jag kan inte fixa det och gubben fattar inget. BLÄ...
Ta vara på livet och varandra.LEV NU. Kram Marie

Norge

Det blev inte som vi hade drömt om i år vad det gäller resan. Ann och jag hade bokat in oss till Rom. Men det blev för några som bokat så resan blev inställd. Jag sa att det har säkert någon betydelse att den blev inställd. Vi planerar ju att besöka Italien nästa år, så troligen kommer vi se det vi skulle ha sett nu på Rom resan. Den obligatoriska gruppbilden tog vi vid ett helt underbart ställ i Norge.

Om jag inte visat tidigare så kommer några kort från Frankrike 2018.

Underbart att resa!

Måste göra en personlig resa och OM det inte är försent.

Dra ner och helst sluta totalt med läsk, chips, godis och fika bröd. Måste böra nu OM det inte är försent. Varför ska det vara så svårt att ge sig det bästa? Är man missbrukare så är man. Måste få bort beroendet.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

Felix 5 år

Varför släpper jag allt för mina barn och barnbarn?

Varför lägger jag ner så mycket tid och ork på andra?

Ingen som begär detta utan ett sätt som jag bara gör. 

Det gör ont när jag kanske behöver ork och tid för mig själv.

Det kommer bli mera tid för mig och inte lika mycket till andra. Eller så har jag nått en punkt som är sårbar just nu.

Det känns tungt just nu. 

Gäller att njuta av ledighet, semester och bara saker som passar just mig.

Kalas idag för barnbarnet Felix 5 år.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU.Kram Marie

Vilken känslofylld helg

Släktträff i Enköping på lördagen. Det är alltid roligt att träffa släktingar. Det är bra att ses en gång per år. Men i år var det många bortfall. Ingen utav våra döttrar med familjer var med. Inte heller min pappa - han orkade inte. 

Min faster Irene har virkat ihop mormors rutorna som min faster Siv virkade. Jag är så sjukt nöjd med resultatet.

Söndagen sålde vi äntligen vår Amazon. En tjej från Östersund köpte den och det kändes helt rätt att få överlämna denna skönhet till henne. Lite små pyssel blev det innan köp. Höger bak låg bromsen på. Tur min brorsa var där då. 

Efter lite små snack om saker och ting om toalett på landet med min bror, mor o far bestämde jag att det är ingen idé att lägga ner varken jobb, tänkande eller yttrande om stugan. Den får falla ihop.... Blev ledsen och besviken på min bror. Så den dagen vi ska ut från detta ställe kommer bli en jobbig process. Men ingen idé att tänka på det nu.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

Flamingokvintetten

Att jobba nattpass kan vara helt sjukt jobbigt men med bra musik i högtalaren gör att jobbet blir lättare. Jag kan erkänna att dansband är väldigt bra nattmusik. Nu har det hänt två gånger att jag spelade nonstop med Flamingokvintetten. I natt rullade den flera timmar. Första gången var det 2 timmars lyssnande. Jag ser fötter som diggar med och fingrar som trummar med. Jag spelar väldigt sällan denna musik hemma. Men har du inte provat så sätt på det när du ska städa - det fungerar utmärkt.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

OM inte drömmar fanns

Vad har ni för drömmar? Hur tänker ni vad det gäller drömmar?

Jag kan bara säga att OM inte drömmar fanns skulle livet vara helt tomt. Jag har ju känt av detta kan man säga. När min man råkade ut för sin olycka - då försvann alla drömmar. Det är väl som det ska för i huvudet måste då verkligheten komma först. I mitt fall kan jag säga att det kom tillbaka som en smal tunnel och nu finns det bara en massa drömmar i huvudet. Men med mera omtanke kommer åldrandet in som ett hinder i drömvärlden. Jag menar att ju äldre jag blir ju mindre chans är det att en dröm slår in. Fast det är ganska dumt att tänka så. Det är väl bara att köra på så länge hängslena håller. Drömmar gör ju att i alla fall jag mår bra.

Bilden ovan är ett litet torp som är till salu. Jag tyckte bara att det var så himla gulligt. Det var ingen dröm att köpa det. Nej nej...

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

Det gör ont i hjärtat

I går såg vi detta fenomen på himlen. Bilderna är lånade. Men det var väldigt häftigt att se. Halo, optiskt fenomen inom meteorologi i atmosfären. Kan förekomma med både bågar och ringar. Vanligen med 22 gradig synvinkel runt solen eller månen i vissa vädersituationer. Halo kommer från grekiskan och betyder ring eller cirkel.

Det gör ont att se och följa sina föräldrar in i sitt åldrande. Det absolut bästa de vet är sin sommarstuga. De har offrat varje ledig stund där och njutit av blommor, tystnaden och små pyssel. De har tillbringat alla semestrar i stugan. Att få uppleva dem nu i kampen med en separation från det som de har byggt upp och med näbbar o klor försöka att hålla sig kvar MEN att orken och åldern är starkare än viljan - det gör ont att se. Pappa 84 år ligger och vilar ( med all rätt) mest hela tiden medans gräset växer, ogräset lever sitt ljuva liv, huset skriker efter vård... ja allt behöver sin vård men orken att vårda finns inte eller rättare sagt den har helt enkelt tagit slut. Lik förbannat ska det odlas, vattnas, fixas och trixas. Jag försöker att hjälpa till men jag har också ett liv att leva. Har frågat hur de önskar att stugan skall förvaltas den dagen de lämnar. Svaret blev bara det kan inte vi bestämma. Nej självklart - men en önskan kan man ha. Själv går mina tankar runt i mitt huvud ...ska jag ta över deras livsverk med 5 hus i olika storlekar som skall målas, vårdas...med en man som är sjuk och inte kan hjälpa till? Det är frågan. Min dröm är ju en helt annan.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

Skitdag

Vilken skitdag idag! Först var jag så sjukt trött efter helgen då jag inte hann återhämta mig. Sedan var det många moment på jobbet som var super jobbiga. Mitt på dagen kom även beskedet om att min efterlängtade resa till Rom inte blir av att det var för få bokande. Så i morgon bestämmer vi en ny resa.

Söndagen blev det två års kalas för minsta barnbarnet. Super fint med ute kalas.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

Underhålla

Idag fyller min pappa 84 år. Det är en jobbigt tid att se honom slitas mellan sitt livsverk ( sin sommarstuga) och sitt åldrande. De vi absolut inte avveckla och han orkar inte underhålla allt. Min bror bor i Umeå och han är den absolut sista personen som bryr sig om att hjälpa till - snarare tvärtom. Jag vill så gärna fixa men har inte kunskapen. Men jag bidrar med annat. Har planterat nya hallonbuskar, jordgubbsplantor och nu två blåbärsbuskar. Har även köpt två vita hortensior som skall sättas i två jättefina svarta urnor. Jag skulle vilja att mina barn säger att mamma vi hjälper dig OM du ska ta över. Men det kan jag ju inte begära. De har ju fullt upp med sitt. 

Denna ljuva pion på bilden finns precis utanför vår port. Den är som en jordgubb mjukglass.

Ta vara på livet och varandra.LEV NU. Kram Marie

Blir så illa berörd

I går kväll skulle jag och gubben besöka min barndomsvän som jag tidigare berättat om här på bloggen. Vi köpte med fika bröd och Coca-Cola som hon gillar. MEN det blev inte riktigt som vi tänkt oss det hela. Hennes dotter var där och undanbad sig besök. Jag blir inte illa berörd över att vi inte fick besöka utan att hon, hennes bror och mamma samt mormor och morfar går igenom en mycket tuff tid just nu. Allt kommer lite ikapp kan man säga. Hur blir det i framtiden? Hur kommer Annika att kunna röra sig? Vad händer med allt det praktiska? MED ALL RESPEKT att det inte är OK med spontan besök. FAST vi bara vill visa att vi bryr oss. Jag förstår precis hur de snurrar i deras huvud runt runt. Jag kan bara sända en tanke och en önskan om att allt ska lösa sig på det absolut bästa sättet. Fy tusan om människor bara kunde ta vara på sina liv och leva för dagen.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

Andrum

Många tycker att det är jobbigt att jobba. Det kan det visst vara och speciellt när man jobbar som jag 5 skift med dygnets alla timmar och veckans alla dagar. MEN för mig är det skönt att få gå till jobbet.  Släppa alla måsten ett tag och träffa roliga kollegor. Ta ett parti kortspel på rasten, diskutera resor med min underbara kollega och resekompis Ann och bara jobba utan att tänka på allt. Jag kan säga er att leva i mina kläder är inte alltid lätt. Men jag försöker inte göra så stora affärer av allt. JAG är huvudpersonen i vår familj. Att leva med en Alzheimer sjuk person är mest påfrestande för omgivningen och anhöriga. Det är jag som måste tänka på precis allt. För gubben lever i sin egna bubbla kan man säga. Jag är så jävla glad och tacksam att han åker varje dag till sin dagverksamhet. Där får han sällskap, mat samt de gör massor av aktiviteter. Han får en mening med livet liksom. Tänk om han hade fått bestämma. Då skulle han sitta i sin fåtölj och titta in i väggen hela dagarna. Vilken tur att jag verkligen stod på mig om att han behöver vara där måndag till fredag när han skulle börja där FAST han inte ville det då. Vi har pratat mycket om det nu. Han säger att han var väldigt negativ till det i början. Men att han trivs som fisken i vattnet där nu.

Jag tänker ofta på min mormor som ni ser på bild här uppe. Hon var också en riktig ”krigare”. Den absolut bästa mormor man kan tänka sig. När någon berättar om henne känner jag väldigt starka  likvärdiga band mellan henne och mig. Min mammas biologiska pappa ( inte han på bilden) dog i sviterna efter brännskador han fått. Året var då 1946. Min mamma är född 1941 och mormor hade två barn till. Då fick hon jobba och stå i för att få allt att gå ihop. Sedan träffade mormor, Tage ( han på bilden). Han var sjuk och hon tyckte synd om honom och ville hjälpa honom. På den vägen blev det - de blev ett par. Att inte släppa taget om det man har var hennes grej. Det är samma med mig. Skulle aldrig kunna lämna min gubbe bara så där utan vidare. Det är nu han behöver mig, våra barn och de människor han känner tilltro till som allra höjts. Jag vet med mig om att det kommer en dag då han inte kan göra allt som går idag. MEN för mig försöker jag att lägga den tanken långt framför mig. Njuta av tiden just nu. Därför är det bra med andrum för mig. Det får jag på jobbet.

Ta vara på livet och varandra.LEV NU. Kram Marie

Ett mästerverk

Detta är min far och mors mästerverk. De har byggt allt från grunden. Varje spik har de slagit i själva, varje ogräs har de rensat, varje vinbär har de plockat ( för utom dessa som fåglarna ätit upp), varje penseldrag har de dragit....ja som ni förstår är detta det käraste de har. Men min far blir 84 år om 3 veckor och min mor fyllde 79 år i mars. Orken finns inte längre på samma sätt som det har varit förut.  Men viljan att allt ska vara som förr finns. Därför släpper de inte taget om stugan. Den ser inte riktigt ut som på bilden idag. De hade en dröm om att kunna sätta in toalett och dusch inne i huset ( tilläggas är att det finns ingen dusch överhuvudtaget och toaletten....är en ur gammal modell från stenåldern. Far gräver ner skiten i jorden! Detta är inte tillåtet tror jag men så går det till i alla fall) därav gjordes en utbyggnad som satt stopp för alla drömmar. Det blev inte riktigt som de hade tänkt sig. De hade tänkt att ha en tank under grundet för avloppet. Men just där kommer det alltid in en massa vatten - hur de än beter sig med dränering....lik förbannat sipprar det in vatten. Så min far ledsnade. Så där står nu utbyggnaden halvfärdig och har blivit ett lager. Det samlas en massa bråte som de igentligen inte behöver. NEJ ...man ska inte kasta....kan vara bra att ha. Förra året rensade jag ur 1 och 1/2 stor sopsäck med plastburkar. Ja ni vet sådana som du får när du köper potatissallad, såser, glass osv. Det satt hårt inne kan jag säga att bli av med alla dom. 

I lördags var vi dit och jag planterade lite jordgubbsplantor och hallonplantor. Då frågade jag far hur han vill ha det med stugan efter hans död. Vem vill du ska ta över efter dig? Han svarade att det kunde inte han bestämma. Jag sa till honom att du kunde ju önska. Då började han att prata om ett utav mina barnbarn. Jag tror innerst inne att han vill att jag ska ta över stugan efter dem. Självklart är stugan och trädgården super mysiga. MEN jag vet inte om jag ror hem detta själv med en sjuk make. Allt jobb som att måla, kitta fönster, rensa ogräs....osv. Om jag ska ta över vill jag ha en fungerande toalett och dusch bla. Sedan vill jag ha ett annat kök....vardagsrum med en kamin inte öppen spis. Både kostnaden och allt jobb blir nog för mycket för mig. MEN jag vill ändå inte släppa den.

Min dröm är ju att ha en kolonistuga i Fålhagen. Jobbigt beslut att ta. Nu har jag ju en bror också som har egen sommarstuga i Lindersvik, Öregrund. Vi har inte någon bra kontakt och har då inte kunnat diskutera det hela vad han vill och inte vill. Men jag vet att både jag och mina barn har verkligen trivas där under alla år.

Så här såg det ut när jag var liten!

Ta vara på livet och varandra.LEV NU.Kram Marie

Mors dag

Vilken fantastisk mors dag. Det regnar så himla mycket och det är jag jätteglad för efter som
jag planterade jordgubbsplantor och hallonplantor i går i Vänge.
På morgon skulle mamma och jag åka till Blomsterlandet - men hon ville inte när det regnade så mycket. Så då fick jag strosa runt i mitt nattlinne. JAG ÄLSKAR DET! Till middag blir det oxfilé - bara det är ju toppen grej tycker jag.
En lugn och skön dag. Jag vet att alla mina döttrar tänker på mig. MEN nu har de egna familjer att måna om.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

Det var så nära

Den gröna kolonistugan i mitten. Ligger i Fålhagen. För en och en halv vecka sedan såg jag den till salu. Utgångspris 650 000kr. Jag hann inte hem och visa gubben den på kvällen. Kl 17 såg jag den första gången och kl 21 andra gången. Sedan skulle jag visa den kl 23 för gubben ....DÅ VAR DEN BORTTAGEN. Den var så fin. Vedspis, toa inne, liten fin trädgård, en fin altan....lyckost den människa. 

Ta vara på livet och varandra.LEV NU. Kram Marie

Livet

Finns det något bättre än att kunna gå på en vitsippa klädd mark?

Det är livet.

Livet kan också vara att få ha fredagsmys med mina föräldrar. Tråkigt bara att jag inte kan hålla mig från allt fredagsgodis de bjuder på. Idag blev det chips, Ahlgrens bilar, glass, choklad och Coca-Cola . Eftersom jag har ett stort begär av detta så smockar jag i mig. 

Livet kan också vara att kunna ta ett extra pass på jobbet som jag spar till komptid. Bra när jag behöver vara lite ledig. Bör jobba lite till.

Livet i ett i-land kan också vara när iPaden blir gammal och måste använda den nya. Får tips av en barndomskompis att det går att spara sin spelplan i Candy Cruch. Så att den kopplas samman med nya iPaden.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

Tiden rullar på

Jag har inte rymt!!! Nej så fasligt mycket tid som går åt till allting så jag hinner inte med min blogg. Nå väl. Här är i alla fall ett livstecken.
Vi har ju varit i Florida med barn och barnbarn. Berättar mer om det längre fram tror jag.

Jag har i alla fall besökt min barndomsvän Annika. Inte roligt att se en vän i min ålder så nedgången. MEN hon är vid liv. Lite sned vid munnen, allt hennes fina hår är bort rakat, hon hade svårt att röra sig.....men en vilja om att det bara fanns en väg framåt och det var att KÄMPA PÅ. Underbara människa - så himla tragiskt det kan bli med våra liv.

Har även varit hos mina föräldrars sommarställe. En fantastisk plats att vara på men så otroligt mycket att göra där. De orkar inte sköta ett hus....men vill inte släppa taget. Vi får försöka att vara där i sommar och hjälpa till med saker och ting. Passade på att knäppa kort på kungsängsliljan som blommade så fint. Även på de små söta bellisar eller vad det nu heter som finns massor i gräsmattan. Jag minns som barn att min mormor hade sådana i hennes gräsmatta som jag plockade.

Har även cyklat lite i Uppsala. Bland annat till Luthagen där det finns en blomaffär där jag köpte mig två pelargoner och en bukett med luktärter. En försmak på sommaren.

Ta vara på varandra och livet. LEV NU. Kram Marie

Det sköra livet

En dryg vecka innan vi åkte på vår semester hände det något med min barndomsväns liv. Min mamma o hennes mamma umgås. Därför ringde min mamma och berättade. Barndomsvännen Annika blir 55 år i sommar. Hon hade varit ute på sitt sommarställe med sin hund Aqua. Dagen efter hade hon känt sig väldigt trött och konstig. Hon orkade inte göra någonting. Satte sig i soffan där hon ringde till sin granne att komma ner till henne. När grannen kom fann hon Annika väldigt medtagen och sittandes i sitt eget kräk. Hon ringde ambulansen som kom och tog med henne till sjukhuset. Där de upptäckte att hon hade bristningar på stora kroppspulsådern. De opererade henne och då hände något under operationen. Så troligen gick en propp i hjärnan på henne för hon har inte vaknat upp än vad jag vet. Ett snabbt samtal hem till mamma gjorde jag precis när vi hade kommit hit i Florida. Mamma sa att hon inte hade vaknat upp än. Alltså hur blir det med henne?
Jag har försökt fått kontakt med hennes son som är proffs målvakt i Ryssland genom Instagram men inte fått något svar än.
Svårt att släppa tankarna från henne❤️
Ta vara på livet och varandra.LEV NU.Kram Marie

Har du tips?

Har du bra tips på att minska sina utgifter och öka sitt sparande?

Många människor och även jag struntar i vart pengarna tar vägen.

Unnar sig saker hela tiden. Jag ska försöka att bli bättre på att spara.

Jag vill försöka leva ett bra liv utan att köpa för mycket saker.

Jag vill resa mera, jag har en dröm jag vill gå i mål med när jag slutar jobba.

Om jag orkar ska jag försöka att lägga in några övertidspass, kanske inte nu utan 

mera till hösten. Dels så vill jag vara ledig mera dels vill jag spara mera.

Sedan vet jag lite grejer jag kan börja med. Baka mera bröd. Plocka bär och svamp.

Ta upp pantburkar ute i naturen. Göra billiga utflykter med picknick.

Ge mig gärna tips på vad du brukar göra.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

Tankar

Tankar om livet. 

Brukar du fundera över hur livet är eller hur du vill ha det?

Jag funderar väldigt mycket över livet. Hur kommer mitt liv se ut om 5, 10 eller 20 år?

Jag hoppas verkligen att jag får ha hälsan med mig SAMT att drömmar slår in.

Att orka ta tag i saker efter arbetslivets slut och när pensionen slår till.

Jag har berättat förut om lite drömmar. Min önskan är att kunna köpa mig en kolonilott. Jag kan säga att jag har varit intresserad av just det hur lång tid som helst bakåt i tiden.

Att kunna få resa både i Sverige, Norden, Europa och Världen.

Men just nu är det väldigt många slitningar. Att jobba 5 skift är absolut ingen 

höjdare. En man som är sjuk - som upplevs av människor som de inte märker något. 

MEN det gör jag. Jag tror att jag blir sjukare av det än vad han blir. Två av våra tre döttrar känner 

sig utbrända eller som det heter att de har en utmattningssymptom. Två föräldrar som är till åren och behöver hjälp. De håller sig starkt kvar med de sysslor de alltid haft och som de gillar. Bland annat en sommarstuga som min far har byggt upp från grunden. Den behöver vårdas! Men deras ork finns inte. MEN kan absolut inte skiljas från den. Hur blir det med den när de inte orkar längre? Hur skulle de vill att det blir med den? Vem ska ra hand om allt? Jag skulle vilja ta över sommarstugan MEN jag mäktar troligen inte med den. Vill jag satsa på den eller försöka satsa på en kolonistuga? 

Ja ni ser börjar jag tänka, då finns det inget stopp.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie