fredag 13 november 2020

Något som ligger varmt i mitt hjärta

 Amerika  - har varit ett önskedröms land för många. Många svenskar som emigrerade dit på 1800 och 1900 talet. Det är ett ställe på jorden som även jag gillar. Tänk att få åka runt där och uppleva deras underbara natur och fina platser. Ja drömma går ju. Jag har lyckats få sett favorit stället San Francisco - min absolut bästa resa. Har även fått besökt Florida, även den var fantastisk på något sätt. Men hur blir det i framtiden? Ja ingen som vet. Men de senaste veckorna har det varit väldigt hett där på grund av president val. Jag älskade Barack Obama. Är väldigt lite insatt i deras politik som de har i USA. Men den nuvarande presidenten Donald Trump gillar jag absolut inte. Vilken pajs han är. Så jag hoppas på att Joe Biden och Kamala Harris ska få USA på fötter igen. 





Jag följer ett Instagram konto som heter us_loverss , har plockat ett ax av vad de har för helt underbara bilder. MEN JAG VILL ÄVEN SÄGA ATT VI BOR I ETT FANTASTISKT FINT LAND. Skulle även vilja göra en Sverige resa. Men just nu blir det att lägga allt resande på ”is” pga Corona.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie




















torsdag 12 november 2020

Utsidan och insidan är inte lika


Att hitta ett hus som är snyggt på utsidan behöver inte vara snyggt på insidan. Precis som med allt annat i livet. Det ytliga behöver inte vara lika det inre. Jag kunde inte i min vildaste fantasi tro att livet skulle ha denna vändning. Jag har en tung sten inom mig allt oftare. Tänker och drömmer ofta om en frizon att få gömma mig i. Men tur att förståndet säger något annat. Tur jag inte köpt mig någon liten stuga. Jag har ju fullt upp med livet i vår lägenhet. Allt hänger på mig känns det som. Glömmer jag något måste jag jaga ikapp det. Inte undra på att jag blir trött på allt. Jag känner att jag vill ge min mamma och pappa den hjälp de behöver eftersom de har ställt upp och hjälpt mig så himla mycket i mitt liv. Men jag får inte till det på det sättet som jag vill, för jag har mitt eget liv samt min gubbes liv också att sköta. Inte konstigt att jag bara vill sätta mig ner och gråta ibland. Men då kommer min tanke ... vad fan hjälper det? Det blir bara jobbigare. Så bara att bita ihop. Allt detta syns inte på utsidan men det känns på insidan.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

 

onsdag 11 november 2020

En liten varelse har kommit till denna värld.



Grattis och välkommen till denna värld Albus.
En vän till mig har blivit mormor. Två ungdomar har blivit föräldrar. Livet leker och allt är så himla fint, precis som det ska vara. Stora förväntningar på livet. Jag önskar dem all lycka och hoppas verkligen att det kommer bli en fin tid på jordelivet.
Att bli mormor eller farmor är något mycket speciellt. Nästan bättre än att bli förälder. 

Har även hittat ett underbart konto på Instagram @monicakarlstein - hon pysslar och fixar mycket. Se hur hon kunde förändra ett furu skåp. Jag älskar svart och grönt på möbler. Så snyggt.

 
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie



 

tisdag 10 november 2020

Jag fungerar inte!

 Ja vad ska jag göra när huvudet är någon helt annanstans än här? Skulle beställa medicin till gubben - det hör ju till min uppgift. Ja men va fan... receptet hade gått ut. En till sak som jag MÅSTE göra i morgon. Behöver hjälpa min mamma också med nytt id kort. Idag ville jag städa men hantverkarna är inte riktigt färdiga. 

Sedan har denna pandemin ställt till så mycket i världen. Människor dör. I dag har Sven Wollter dött efter covid-19 sviter. Läskigt bakterier. Norwegian flygbolaget ställer in flygturer. Ökad smittspridning gör att områden i Sverige har fått hårdare åtgärder.

Nej jag vill bara vara i värmen och solen just nu. Gärna vara pensionär. Ta mina morgon promenader, läsa mina böcker, dricka mitt te, sticka något roligt, måla i lite målarböcker, lägga lite pussel, baka något gott, pyssla med mina blommor.... bara få göra det jag vill.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie




Vill så mycket

 Tänk att hjärnan vill så himla mycket men verkligheten vill något helt annat. Att kunna få leva ett liv där besluts tas tillsammans, att hjälpas åt och att diskutera med varandra är för väldigt många en självklarhet. Men hos mig är det en längtan efter det. Just nu känns det som om jag har ingen att diskutera med och jag vet att det kommer att sätta sina spår. I mångas ögon och öron kan det tyckas att jag helt enkelt överdriver. Men en dag ska det gå upp för dessa människor att så är inte fallet. Att kunna ha ett normalt förhållande mellan vänner och familj. Att inte behöva lägga energi på allt dåligt som händer. Vill vi ha det så? Ja då måste vi leva efter det. Är det värt det? Ja en kanske tycker det en annan kanske tycker helt annorlunda. Men jag vet att flera människor runt omkring mig har sagt och säger att jag är stark. Det är jag också och har så varit i stora delar av mitt liv. Har helt enkelt byggt upp ett starkt självförtroende. Så det är väl bara att leva upp efter det och släppa taget om det dåliga. 

Snart är det den underbaraste månaden på hela vinterperioden, December. Gud vad jag älskar den. Men tiden och framför allt orken finns inte som jag vill ha det i mitt huvud. Gäller att jobba på det. Här är lite fantastiska bilder på riktigt julkänsla och doft av jul... nämligen pepparkakshus. Bilderna är tagna från Instagram och är inte mina egna.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie 





måndag 9 november 2020

Hjälpa till

 




Ledig dag och miljoner av saker att fixa här hemma. Ligger lite efter med saker och ting pga hantverkare som inte är klara. Men det gäller att ta en sak i taget och göra som jag själv vill. Så idag har jag varit med mamma till banken. Hon fick rådgivning ... det är ju svårt att råda en kvinna i hennes ålder vad hon ska placera pengarna. Bäst är ju om hon bestämmer det själv. Använd upp allt till precis det hon vill göra med pengarna. 
I morgon ska hon få hjälp med att kolla in en ny TV av brors sonen. Mycket bra! Gud vad bra att fler kan hjälpa till. Jag ska även följa med henne och fixa nytt id kort i veckan. Gamlingar behöver hjälp. Jag är väldigt glad över detta väder för då cyklar vi till allt.
Hon hade också glömt sitt id kort på Årsta trav och spel butik. Det upptäckte hon när vi skulle till banken. Så då fick vi fixa det också.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie


Det snurrar i huvudet

Äntligen några dagar ledigt. Det finns så många tankar i mitt huvud så ibland önskar jag att livet vore utsuddat. Tänker absolut inte dela med mig av dessa tankar för de som finns närmast mig borde veta hur jag tänker. Men jag kan helt klart säga att jag har ändras som person och skiter fullständigt i vad andra tänker och framför allt tycker om mig. Enkelt.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

 

torsdag 5 november 2020

Nu är det väldigt nära

 Färskvatten stammar är nu bytta även i vår lägenhet. Så himla skönt att det är färdigt. Förra veckan hade vi inte vatten i köket och denna vecka hade vi inget vatten i badrummet. Det jobbigast var när vattnet var avstängt i badrummet. Men nu finns det vatten över allt. Bästa av allt är att det går att få gott vatten direkt i köket. Så det var nog dags för en förnyelse där. Hantverkaren har bara lite kvar att göra hos oss. En låda över ingången till rören i garderoben samt plocka bort skydds papper. Så det blir till att städa nästa vecka eftersom jag jobbar hela helgen.

I dag när jag gick till affären mötte jag barnbarnet Valter med hans förskola. Han var så himla fin. Jag sa hej Valter mormor här. Då tar han upp sin lediga hand och säger hej. Den andra handen höll han i ett snöre/koppel. Vi pratades på FaceTime nu på kvällen också. Det värmer så mycket i våra hjärtan.

Jag gick även till min favorit affär och köpte lite Amaryllis snitt till farsdags blommor. Vita, aprikos och vinröda. Det blir fint när de blommar ut.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie




onsdag 4 november 2020

Den absolut bästa känslan

 I morse drog jag iväg ett cykel lass med grejer till Myrorna. Den absolut bästa känslan att bara lämna allt. Det bästa av allt var att det var inte öppet så jag dumpade alla saker utanför. Sedan gick jag till svärmor en stund. Alltid lika mysigt att träffas. Hon fick lite veckotidningar. Jag hade köpt med mig lite go kaka till fikat. Hon visade mig lite foton hon hade tagit hem från Almunge. Två kort på när hon var ung. Så ljuvligt att se. Men när vi fikade ringde min mamma. Hon var arg och irriterad över en låst innerdörr. Hon frågade om jag hade låst den. Jag har ingen nyckel till den. Ja men Jimmy kanske har gjort? MEN med vilken nyckel då? Cyklade dit efter fikat. Ja då hade de hittat nyckel och kunde låsa upp. Men det ska låsas med vanligt lås på ytterdörr samt sjutillhållarlåset SAMT innerdörr. HUR i hela helvetet ska du göra om du måste ut fort och inte har någon nyckel?  Tänk att gamlingar är så rädda för just detta. Men att ha större summa pengar på sina bankkort det kan man ha. De är rädd för fel saker. Det är ju bristande kunskap om saker och ting.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie




tisdag 3 november 2020

Får inget gjort

 Det tar på krafterna att jobba sent och kliva upp med tuppen. Är ju tvungen att gå upp och få på mig kläderna innan kl 07. Jag vill ju inte gå i pyjamasen när hantverkarna är här. Men än har ingen hantverkare synas till. Jag tog i alla fall en morgonpromenad och smet in på Kvantum. Där jag fyndade lite toapapper och tvättmedel. När jag gick ut från affären ringde min mamma och ville prata - så vi gjorde det en stund. När vi lade på kom en kvinna till sin cykel som var parkerad bredvid mig. Hon hade två så fiffiga kassar som hon hängde på pakethållaren. Se bild. Något liknande har min pappa fast i läder. Väldigt bra när man handlar och cyklar. 




Jag får inte mycket gjort. Men tröttheten tar över. Men har i alla fall varit ute som sagt och har även fixat med mina pelargoner. Tog bort blommorna och satt de i vas. Älskar Mårbacka - vilket härligt rosa fluff.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie




måndag 2 november 2020

Vilken lättnad

 

Vilken lättnad samt vad otroligt glad jag är idag. Vi löste in ett utav två lånen på lägenheten. Så otroligt skönt. Samt det bästa av allt är att jag har hälften av mina pengar kvar från gåvan av min mamma. Så nu måste jag tänka ut vart jag ska göra med dem pengarna. Vi passade även på att öka amorteringen på det lån som är kvar. Känns otroligt bra och skönt att veta att framtiden kommer bli mycket lättare. Att kunna få mera pengar kvar i plånboken den dagen det är dags med pension.
Tusen tack bästa mamma för den gåvan du gav mig. Jag älskar dig! 
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

söndag 1 november 2020

Hanoi






Vänsterpartiet partiledare Jonas Sjöstedt sa hej och tack för sig. Han lämnade politiken och på tisdag flyger han ner till Hanoi,Vietnam. Han ska där sysselsätta sig med att skriva. Samt umgås med sin familj som bor där. Hans fru Ann Måwe, Sveriges ambassadör i Vietnam.
Hon bor redan där med resterande av familjen bla tvillingarna på 13 år.
Vilken skön känsla att få lämna Sverige. 
I slutet av 1970 talet bodde även mina kusiner Camilla och Cecilia där. Min farbror Ingvar jobbade med att bygga vägar. Så faster Siv var väl tjänstledig och levde som hemma fru. Kusinerna gick i svensk skola där. De har upptäckt så väldigt mycket i sina liv samt lärt sig det mesta om kultur och annat. 
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie 
 

Fly eller göra sig osynlig

Hittade denna fantastiskt fina krans med kottar på ett konto på Instagram, @ 79392.
Jag gillar den verkligen. Det finns så otroligt många kreativa människor. 
I morse vaknade jag och kände att jag tar min promenad innan frukost och dusch samt eventuellt regn.Så jag gick ut runt kl 07:30. Då var det bara jag, hemsamariter och stadsbussar ute.
Ibland känner jag bara för att fly från verkligheten. Bo på en stuga på en ö långt uppe i norr. Där lugnet, ren luften, mörker, fjällen och kylan finns. Jag gillar inte kylan. Men resten mörker, renlig luft och fjällen. Göra mig osynlig så allt som finns idag ... inte ser mig längre. Det finns saker som måste finnas på min ö. Vedspis, öppenspis, radio, liten stuga, samt alla mina personliga grejer som jag gillar. Men så enkelt är det inte. Det gäller att knega på den sista tiden som är kvar på jobbet. Det gäller att ha på stridsutrustningen på och hålla huvudet över vattenytan i det ”krig” som finns i mitt liv. För att orka med detta gäller att inte blicka så långt framåt. Utan beta av en dag i taget, ta en vecka åt gången, låta månaden gå....till slut har åren gått och kneget är slut och förhoppningsvis även det dagliga kriget. 
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie