Inte konstigt

Rogivande bilder är något jag roar mig med när jag vill chilla lite. Inte konstigt när jag är mitt uppe i den jobbigaste biten av allt vad flytten heter. Försöker spurta med att sälja lite av mitt bohag, packar, planerar in i minsta detalj hur vi ska gå till väga.....då kommer ett jävla kravbrev från gubbens biologiska fars gamla hem. De jävla släktingarna har inte sagt upp elen och sedan bara skitit i allt. Det kommer ju inte bo någon mera människa där ... så ingen annan har ju brytt sig. Jag kan ärligt säga att jag är väldigt less på människor OCH bli inte förvånade över om jag säger precis som jag tycker.

När allt är klart med flytt och rens.....kommer jag att bli helt annorlunda det är jag helt säker på.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU.Kram Marie

Utflyktsdag

Vilken fantastisk dag vi hade igår. Två av döttrarna samt gubben o jag hade en heldag tillsammans.

Först besökte vi Fjärilshuset i Haga. Där vi fick se härliga fjärilar, fiskar, sköldpaddor, hajar...ja många djur fanns det. Vi åt lunch där och drog sedan vidare till Sigtuna för fika och glassintag. Sedan behövde  vi ha rådhjälp på IKEA så vi hann med det också. Så nu är madrasser beställda till nya sängen. Köpte härlig vegetarisk mat på Årsta hallen som vi intog hos ena dottern. Efter maten drog vi vidare till Heby för att lämna av dottern som bor där. Så ingen rensning igår. Bara att fortsätta idag igen.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

Break i allt rensning

Jo så är det ju att man måste ju vila också. Speciellt i denna värme som råder denna sommar. Tropiska nätter och dagstemperaturer på runt 30 grader ute och runt 25 grader inne.
Jag passade på att döpa om bloggen till 72,2 kvm i min barndomsstad, dock är det samma http:// adress som tidigare för att inte krångla till det hela. Men vem vet kanske även den ändras med tiden.
Jag har städat även på bloggen - plockat bort blogg länkar som jag inte följer riktigt 100 %. Tro det eller ej men det blev runt 50 stycken. Galet att kunna ha en massa adresser som jag aldrig kollar in på.
Jag hoppas verkligen att min nya hobby kommer bli fotografering när jag kommer till stan. Det blir så himla fina kort med en systemkamera.
Hittade dessa underbara kort som är tagna med systemkameran.

TA VARA PÅ LIVET OCH VARANDRA. LEV NU. KRAM MARIE

Andra sommaren

Sitter och avnjuter det absolut bästa med ledighet....LÅNGFRUKOST. I mina mått mätt för långfrukost kan vara allt från 1 1/2 timme till 3 timmar. Alltså jag stoppar inte i mig hela den tiden, nej...jag gör ordning en smörgås eller två på sin höjd. Kokar upp vatten till min stora kopp som jag avnjuter med någon favorit te. Sedan börjar jag avverkar unt.se, aftonbladet.se, Facebook, Instagram, Candy crash, wordfeul....sist men inte minns blir det favorit titten, att läsa bloggar. Älskar bloggar...de som skriver i dem känns som mina vänner.

Nu är det andra sommaren som jag kämpar igenom min vardag. Förra året gick dagarna åt att fixa o hålla ordning allt här hemma samt att oroa mig för min gubbes tillstånd. Denna sommar har jag ångest över separation från saker som jag måste göra mig av med. Självklart även gubbens tillstånd. Men med kämpar tankar och en jävlar anamma kommer detta att gå vägen - det är jag säker på. Men långt dit. Sedan får människor i min omgivning se förändring det lovar jag. Ett nytt liv kommer att växa fram och med detta även en ny vardag. Jag kommer även i framtiden avnjuta mina långfrukostar men då på balkongen eller loftgången....var så säkra.

Ta vara på livet och varandra.LEV NU.Kram Marie

Besviken

Besvikelsen kommer mer och mer i min kropp. Folk är så ända in i baljan nyfikna på vårat liv. Folk har inte tid att umgås, i alla fall några. Men de vill ändå veta saker om oss. Jag kan bara säga - stick och brinn! Har aldrig i hela mitt liv varit så jävla besviken på människor som nu. Att jag har haft ett tufft år och kommer att ha tuffa år framför mig, det kommer jag att klara eller rättare sagt måste klara. Men att se min älskade gubbe försvinna bort från oss och människor inte näs bryr sig om honom - det känns förjävligt. Han sitter hemma varje dag oftast ensammen utan att folk inte bryr sig. När jag väl är hemma finns inte tid att sitta med folk och fika. Hela mitt liv just nu är hur i hela helvete ska det gå med allt som jag måste tampas med själv? Tur jag har baren som hjälper till. Men jag blev helt överlycklig i torsdag då en vän kom och hjälpte mig med att köra ett lass sopor. Tusen tusen tack. Folk säger bara säg till så hjälper vi dig. Visst det kan jag göra....men det som är jobbigaste nu är allt tänkande " hur ska jag göra med det här och det här". En sak bär jag med mig...jag tänker inte hjälpa människor som inte hjälper mig.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU.Kram Marie

Tanken slog mig

Först vill jag bara säga att bilden är lånad från Facebook från en utav de sjugårdar som levererar mjölk bla.

I går kväll slog tanken mig....JAG KANSKE INTE HINNER KOMMA TILL VÅR LÄGENHET.

I onsdags morse åkte jag till jobbet som vanligt och kände absolut inget konstigt mer än att jag var trött. Det är ju inte ovanligt när jag kliver upp i ottan för att ta bussen 05:21. Jag vet inte riktigt heller vad det var som triggade igång det hela som fick mig att må så ända in i bomben dåligt. Jag stämplar in och lägger matlådan i kylskåpet. Sedan ställer jag även upp några böcker som jag skänker till någon som vill läsa i bokhyllan i matsalen. PANG! Jag känner en konstig känsla i mitt bröst. Den känns inte bekant. Jag går in i omklädningsrummet. Börjar byta om till fabrikskläderna. Då känner jag att jag måste på toan....det är ett sådant starkt tryck i min kropp så jag behöver tömma ut lite. När jag väl sitter på toan känner jag mycket mycket kraftiga smärtor i bröstet som är så kraftiga att jag måste knäppa upp BH. Sedan kommer kallsvettningarna och illamåendet. Smärtan i bröstet håller i sig kraftigt. Då kom tanken upp....jag kan inte sitta här - tänk om jag dör. Då är det absolut ingen som saknar mig inom den tid för att kunna ge mig en räddning. Så ut från toan och sätter mig på en bänk i omklädningsrummet. Då kommer två av mina kollegor. MEN GUD VAD HAR DU GJORT, DU ÄR JU ASKGRÅ I ANSIKTET? Jag mår inte bra svarar jag då. Du måste åka till sjukhuset. Det klassiska svaret kom från mig....Nej det är inget fel på mig. Men i vilket fall som helst så ringer de min chef och han skjutsar mig till närakuten på Sammaritehemmet. Där jag får träffa en utländsk sjuksköterska som säger att jag har magkatarr eller magsår!!! Ge mig EKG säger jag då. Hon går ut och pratar troligen med en läkare som kommer och säger att det ska tas EKG. Sedan rullar allt på väldigt fort. Läkaren läser av EKG:et och säger att detta ser inte bra ut. Fram med syrgas, två puffar nitroglycerin under tungan. Hela denna tid sitter min chef med mig på rummet som om han vore min älskade livskamrat. När han och jag blir ensamma en stund kom då tanken upp i mig att jag har fått hjärtinfarkt. Jag gråter o gråter ... säger till honom att JAG ORKAR INTE DET HÄR flera gånger. Han stackaren säger bara lungt och ser på mig Jag förstår! Jag förstår! Vi hinner inte säga så mycket mera. Sjuksköterskan kommer in och säger att de ringt efter en ambulans. Min chef säger då - vill du att jag ringer någon? Alltså VEM skulle han ringa till? Gubben - nej. Min utmattningsdrabbade sjukskrivna dotter - nej. Ja tankarna flög i mitt huvud....nej vi väntar svarade jag. Väl inne i ambulansen träffar jag två helt underbara killar. De tar ett nytt EKG.....sätter en nål i armvecket. Pratar på lungt o harmoniskt. Men ditt EKG ser ju bra ut! Då säger de att de åker på så himla många fall med bröst smärtor ....men väldigt några är förknippade med hjärtinfarkt. Jag berättar om min livssituation. Då klappar de mig på axeln och säger att detta är troligen stressrelaterat. MEN vi är inga läkare utan vi skjutsar upp dig till Akademiska så får de titta på dig och ta lite prover. Hela hela tiden är han vid min sida min chef....

Väl på sjukhuset blir det ny EKG samt provtagning. Samma resultat på EKG:n som i ambulansen.

Lång lång väntan innan jag fick lämna sjukhuset. Så hela mitt arbetspass gick åt att ligga i sjukhussängen. Min trogna chef vid min sida. Jag bad honom gång på gång att åka till jobbet. Men nej jag lämnar dig inte....han säger även att han bokat av samtliga möten för dagen. Runt kl 13:30 går vi ut från akuten till bilen. Hinner inte långt ut - bara ut i väntrummet. Då sprutar min arm med blod från armvecket där nålen suttit. VAD SKA JAG GÖRA SÄGER DÅ MIN CHEF? Säg till någon torka upp på golvet - jag fixar mig själv, säger jag. Men de som känner mig rätt förstår nog varför jag säger att jag fick fixa det också. En sådan gå på människa som jag är.  Vilken resa på en enkel onsdag! Allt gick bra och tankarna far i mitt huvud. Men som vanligt far det mera tankar hos människor i min närhet. Du måste sjukskriva dig! VAD FAN VET MÄNNISKOR? Mitt jobb ger mig energi, vilket inte så många människor runt omkring mig ger. Att jag har en inre stress är hur i hela friden ska jag fixa detta med flytten, lösa bilfrågan med plan A o plan B, hur ska jag hinna städa garage, 3 Jordkällare, förråd samt stora huset på tiden som är kvar, samt hur går det med att kasta sopor med släpkärra när jag aldrig kört någon släpkärra..... frågorna, funderingarna är många.... DET LÖSER SIG!  Jag får hjälp av barn och mågar det vet jag. Kollegor har också sagt att de ställer upp. Men att sjukskriva mig gör jag inte. Då tror jag att jag kommer mår 100% sämre.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

Sockerbomben 3,0

I går kväll när jag skulle sova orkade jag inte gå ner och hämta min bok jag håller på att läsa som ligger i min ryggsäck. Tittade då i bokhyllan och där fanns den Sockerbomben 3,0. Började läsa och det var mycket intressant. Vaknade kl 03:37....var tvungen att tända lampan och läsa några sidor till. Boken handlar om hur man ska få hjälp med att bli av med sitt sockerberoende. Samt hur socker påverkar vår kropp och hjärna. Mycket intressant.

Håll med mig om det här är jordgubbs mjukglass?

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

Mjukglass och pioner

Då var det efterlängtad helg. Som vanligt är den uppbokad till 110%. Äntligen ska vi fira en som fyllde år 26 april i helgen. Bättre sent än aldrig. För oss är det viktigt med firande av den personen.  Vi har så fullt upp både vi och födelsedagsbarnet. 

Jag älskar fina bilder med pionen. Denna bild är lånad från lillafrunsdagbok. Är det bara jag som känner likhet mellan pioner och mjukglass? Underbar färg på denna akleja också.

Fy och fy....vissa dagar är inte bra att handla på. En sådan dag blev i dag. Choklad, chips och salta nötter. Jo jag brukar köpa choklad till gubben och gör det näst intill varje vecka. Men köper inte till mig själv. Men idag blev det till mig. Då blir resultatet att jag äter upp allt på en gång. Ja inte riktigt. Men nötter och choklad gick åt. JÄVLA SKIT.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

Att stanna upp och njuta en stund

I går stod gräsklippning på agendan. Men mitt i klippningen var jag tvungen att stanna upp. Plockade lite smultron, luktade på klätterrosen och var bara tvungen att dokumentera för att kunna bevara sista sommaren i Knutby. När gräsklippningen blev klar tog gubben och jag en rejäl återhämtning genom två program med Sommarpratarna på radions P1 och en varsin smultronbakelse. Allting har sin gång. Nu drömmer jag om nya mål, det är ju bra att kunna se framåt. Men även detta blir en jobbig tid. Men någon gång ska det nog bli njutbart även för mig.

Ta vara på livet och varandra.LEV NU. Kram Marie

Midsommar

Vill passa på att visa ett underbart familjefoto. Vår dotter Jeanette till vänster med sina älskade pojkar, pappa Jonatan och den senaste kärleken sonen Valter. Det är hennes svärmor som fotade.

Då var årets midsommar över. Gubben tog täcke o kudde samt vindunken och drog till Vansjö, två nätter. Själv fyllde jag på plånboken, dvs jobbade. Trodde att det skulle vara jobbigt att jobba midsommar. Det var inte mera jobbigt än att jobba en vanlig helg. Mycket var nog att jag visste att gubben inte satt själv. Nu är den över midsommaren. I morgon en ny vecka och nya äventyr.

Jag har häcken full. En kompis ringde för några dagar sedan och beklagade sig att hon inte har hälsat på. Jag sa till henne att hon fick absolut inte ha dåligt samvete....för jag har ändå inte tid med vänner just nu. Jag tror att folk inte förstår hur mitt liv är. Förresten så bryr jag mig inte om vad folk tycker, tänker eller undrar över. Jag har lovat mig själv att inte lägga energi på sådant. Jag har inte tid! Har massor att göra och hoppas att det ska bli så bra som möjligt när allt är klart.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

Vill så mycket

Just nu vill jag så mycket. Kanske är det ett tecken på att jag är trött. Jag vill byta ut hela garderoben. Dessa ljuvliga klänningar vill jag att de flyttar in i min nya garderob. MEN inget nytt i år.

Jag vill kasta så mycket men har ju svårt att kasta.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

Nyfödda drömmar

Tänk vad himla fint med en ute dusch. Alla bilder är lånade från nätet. Nyfödda drömmar finns i mitt huvud om en plats som ligger väldigt varmt i mitt hjärta. Mina föräldrar har en sommarstuga några mil utanför Uppsala. Där finns drömmar om att måla allt furu inomhus vitt, rensa ut en massa skrot, byta ut öppna spisen mot en täljstens kamin, utedusch,plantera mera pioner rosor o klematiser, förbänningstoalett, inne dusch, tvättstuga, större altan med bubbelbad....ja ingenting av detta blir ju av men de finns i mina drömmar och det är ju det som är det bästa. En sak är i alla fall säkert - vi kommer tillbringa mera tid där efter flytten.

Ta vara på livet och varandra.LEV NU.Kram Marie

Fantastiska värme

Värme rekord i Uppsala i går. Det har inte varit så här varmt, 31 grader sedan 1700-talet.
Jag bara älskar det. Men det är snus torrt i markerna och det behövs vatten. Men jag gillar det jättemycket. Jag slipper klippa gräset, älskar solen och värmen. Plus att den otroligt vackra syrenhäck doftar så gudomligt gott och jag har aldrig sett den haft så himla många blommor. Den vill nog säga tack för den här tiden tillsammans!
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

Besviken

Jag är besviken på människor som tror de känner mig MEN som inte gör det men har talets gåva.

Det hela är en jobbintervju jag gjorde för någon vecka sedan. Jag var ärligt och svarade inte som chefen o de anställda ville höra. Vad gör du om 5 år? Jag vet inte vad jag gör om en vecka med mitt liv då min man är sjuk. Skulle jag hitta på? Vad gör du på fritiden? Jag har ingen fritid.... Skulle jag hitta på? Allt detta är resultatet att den chefen pratade med min chef och sa att Marie behöver proffitionell hjälp....VA HELVETE JAG HAR DET REDAN! 

Hela den här kvällen blev förstörd. Men nya tag i morgon.

Börjar så smått rensa lite i Facebooks vänlistan. Kan inte ha alla nyfikna människor kvar!

Mitt mål är ju att avveckla Facebook.

Måste visa lite pionbilder jag hittade på tidningen Lantliv. Älskar Pioner!

De är som mjukglass....

Måste nog köpa mig ett nummer av tidningen.

Ta vara på livet och varandra.LEV NU.Kram Marie

Mors dag

Intensiva dagar i helgen. Barnvakt och bort forsling av lite möbler. Men i dag är det morsdag....då om någon dag borde jag väl få luta mig tillbaka?

Fick en superfin bukett i går av min dotter Jannice. Älskar pioner. Tusen tack.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

Positiv energi

Bilden är lånad från Google och det röda huset till höger kommer bli min bostad i höst.
Som jag längtar!! Men slutföra detta boende först och stor utrensning står först på agendan.
Jag känner mer och mer att det ger mig positiv energi att få flytta. Jag får ett helt annat liv och jag känner även att jag vill ändra på mycket. Mina inre tankar om ändring är inget jag delar med mig just nu. NEJ....alla behöver inte veta. Men en sak som jag hoppas att ska träda i kraft är att slopa Facebook. Vilket jävla skit det är på den, ja kanske inte allt. Jag har ju sålt väldigt mycket saker på Facebook och det är jag tacksam för. Men denna smutskastning och bekräftelse mani kan jag klara mig utan. Ska försöka att blogga mera. Bara jag får igång bloggen på min telefon blir allt mycket lättare.
Jag vill även fokusera mera på mig själv och hoppas att jag kan göra det.
I dag har jag klippt gräsmattan och spolat av allt pollen från bilen. Det har nästan tagit mig hela dagen. Det slipper jag sedan ....åtminstone gräsklippningen.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

Att vara nöjd

Detta kort är från min farmors mormors bror. Det skickade det som jul och nyårshälsning. De var säkerligen nöjda med sitt liv. Visar stolt upp sina två kossor. Vilka alla är på koret vet jag inte.

Jag måste lära mig att vara mera nöjd. I dag till exempel. Hela bilen fullproppad med sopor, åkte vi till Almunge och kastade sopor. Passade även på att göra en glass pause hos livets efterrätter Alexander, Alicia och Algot. Gud vad mysiga de är. Fick även ett snabbt besök av en vän. Helt otroligt efter två månader utan svar på sms eller telefonsamtal dyker hon bara upp som gubben i lådan. Så slutsatsen av det var troligen att hon ville framföra sitt intresse av trädgårds grejer - OM VI NU SKULLE GÖRA OSS AV MED DET. Herre Gud....här är det barnen som kommer i första han jag säljer resten. 

Det kändes bra att säga det till henne!

Ta vara på livet och varandra.LEV NU.Kram Marie

Tapetval

Troligen har jag bestämt mig. Jag vill ha några våder med en tegelvägg i köket i lägenheten.

Det är nog bäst med färgval och dyligt....blommigt passar nog inte så bra. Vi får se hur det blir.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie