Njuta av det som bjuds!

Hittade denna lilla notis på Facebook. Jag kan ju säga så här att det är så sant som denna Greta, 70 år skriver. Personligen tycker jag att varje dag är en gåva. Att sätta guldkant på vardagen är det bästa. Självklart ska man inte gå och vänta - för vem vet det som jag väntar på kanske aldrig kommer. Antingen för att jag har väntat för länge och redan missat chansen. Därför vill jag försöka att göra mina resor som jag vill och har möjlighet till nu. Vem vet när jag verkligen har tid med att göra vad jag vill, det vill säga när jag blir pensionär. Då kanske inte hälsan finns med mig eller pengarna.
Apropå hälsa. I går kväll hände det något väldigt märkligt. JAG ramlade på jobbet. Jag skulle passera en trång passage och fick då möte av en operatör som hade lite bråttom till diskmaskinen. Så jag höll mig så mycket det bara gick till sidan. Då fastnade jag i ställets ena dörr som hänger upp på väggen. Jag hann inte reagera mera än att nu jäklar kommer det är gå väldig tokigt. Liggande nere på golvet helt och hållen med hela kroppen. Kommer mina kollegor och frågar : Ska vi hjälpa dig upp? Vill du ha vatten? Ska vi ringa någon? Jag ville bara försöka att andas och känna efter var jag hade gjort mig illa. Efter någon halv minut tog jag mig upp själv. Lite öm i vänster sida, axeln, benet och armen. Tänkte genast att nu himmel och plättar är det väl kört. Men jag känner inte så mycket idag kan jag säga mer än att jag har nog fått en lätt stukning i handen. Men jag kan röra mig fritt och så. Ska försöka att inte belasta handen så mycket. Så i morse tänkte jag så här att jag som är en "valross med mina kilon" klarade det där väldigt bra. Så då var det bara att sätta på sig sin träningsoverall och ta sin efterlängtade dags runda. Har inte gått på ett par dagar för att jag har haft hosta. Men nu är det dags igen. Njuta av det som bjuds!
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie 

Saffransbak

I går var vi i Vänge hos min kusin Cecilia. Där träffades vi kusiner med respektive på min pappas sida. Alla utom min bror. Vi hade super trevligt. 11 flaskor vin gick åt och vi har 8 som drack vin. Vi nattade över där och gjorde ett snabbt besök hos min faster och farbror i morse efter frukosten. Jag känner att jag har stort behov att träffa släkten. Känns som vi gör det alldeles för sällan.
Väl hemma satt jag en saffrans deg. Längder med mandelmassa och apelsin. Samt lussekatter. Gott.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

Snickerscheescaken

Alltså hur gått ser inte det här på en skala? Blev tipsad om detta recept på Facebook. Har även fått tips av en jobbar kompis att kolla in denna blogg. Jennys matblogg - receptet hittar du HÄR.
Mycket som skulle pysslas med här på morgonen. Bland annat så vart jag tvungen att ringa min "personliga bankman( som är en kvinna)", för att få hjälp med att betala en faktura som jag inte lyckades med själv. Ogiltigt bankgironummer blev det när jag provade. Hörde då av mig till kvinnan som skickade ut fakturan till mig - hon sa att jag skulle ta kontakt med banken för det var många som hade använt hennes bankgironummer tidigare. Ringde även till min mamma för att bestämma om helgen. Då var hon väldigt stressad och sa att hon skulle besöka doktorn, för smärta i bröstet och att benen var uppsvällda. Ringde även till min bror och pratade lite. Hann även med att prata lite med gubben. Man kan nog säga att jag har haft telefontid på morgonen.
Har även strukit gubbens skjorta till helgen. Dock har jag inte hunnit med att ta min dagliga promenad. DETTA OGILLAS. Men jag är ju inte heller 100% kry heller. Har tungt att andas på grund av en förkylning. Så jag har även letat som en tok efter min medicin - hittar den inte. Alltså det är inte lätt att ha en massa saker. Har även funderat ut lite pyssel som skall göras till att ge bort. 
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

Njutbara ting!

Jag är en lycklig ägare till boken som en utav mina favorit bloggar har gjort. Det blev något fel i beställningen så det kom två böcker och jag skrev då till henne att "Hur gör vi nu? Jag har ju varit noga med att beställningen bara var för 1 bok". Den ljuvliga Lotta bjöd mig på den andra boken.Så himla gulligt.
Nu har jag även beställt biljetter till First Aid Kit. Jag har haft två saker att göra idag. Stryka gubbens skjorta och beställa biljetter - hann dock bara med en sak, beställa. Så nu ligger det på tills i morgon.
Jag kan ju säga att det tog tid för mig att beställa biljetterna. Tror att jag provade minst 5-6 gånger. Tills jag till slut kom på att jag har ju en spärr på mitt Visa kort som gör att jag inte kan handla från Internet. Hmm. Bara att plocka bort spärren och sedan gick det som smort.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

I mitt huvud

Om jag tänker tillbaka kanske 10 år - så hade jag inte sådana tankar i mitt huvud som finns nu. Då lekte livet och det fanns ingen oro för något vad jag minns. MEN idag far det runt i huvudet med allt möjligt. VEM kommer att drabbas nästa gång av någon ond sjukdom i min närhet? Hur ska det gå med hus och hem? Varför kan jag inte bara få vara med alla gudomliga barnbarn mera? Varför måste jag jobba? När ska jag få ett rensat hem? Hur länge ska jag få vara med mina föräldrar? Varför kan inte jag bara få resa runt till alla ställen på jorden som jag vill besöka? Varför kan inte jag gå ner till min målvikt när så många andra kan? Varför blir jag så irriterad på gubben som jag älskar så mycket? .......Ja ett ax av funderingar i huvudet. Min största dotter sa i helgen att familjen skulle bo så nära varandra att man bara kunde pipa in på en fika på en halvtimme eller så. Kanske rent av laga mat tillsammans. Hur mysigt låter inte det där?
På bilden som vi tog på Arlanda för någon sommar sedan kan jag fundera på vad dessa ljuvliga pojkar tänker på?
Men i alla fall så måste jag slå bort alla funderingar och leva vidare så gått det går. Hur jäkla trött jag än var i morse - så på med träningsoverallen, ta lilla rundan. Rensa huvudet - för det gör jag bäst i alla fall på mina promenader. Suger in skogs och lantluft - som jag inbillar mig är mycket bra för hälsan och skälen.
Nu måste jag nog se runt lite efter julklappar på nätet.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

Fars dag

Fars dag. Det brukar inte vi fira. Men det klart att gubben fick bestämma vad vi ska äta idag.

Vi får även besök av goda vänner som vi bjuder på mat.

PAPPA
En dotters första kärlek,
En sons första hjälte.
Du busar, skojar, skrattar & ler,
med en faders ögon, 
du genom mig ser.
Du har ett varmt hjärta,
Där kärlek & tolerans bor
Med din källa av
styrka & vägledning
känner jag mig
lugn och trygg.
Du har ett aldrig sinande av
tid, livsglädje och kärlek.
En pappa är för alltid -
Jag är glad att du är min!
Denna ljuvliga ljuslykta fick gubben med hem igår. Vi var nämligen i Uppsala och åt en bit mat med vår största dotter. Vi passade även på att gå rundan om i Uppsala för att se "Allt ljus på Uppsala". Mycket trevligt. Först hade jag gjort ett övertidspass - så när vi intagit mat och gått rundan, då ville bara jag hem. Men trevligt var det.

Fast besluten av att jag är min egen chef tog jag mig en promenad på förmiddagen. Det är riktigt skönt att andas in skogsluft/lantluft. Det som är ännu bättre är att jag bestämmer helt själv. Jag har även bestämt mig för att inte gå upp mitt i natten för att väcka en sovande gubbe i soffan. Det har jag också klarar väldigt bra. Mera mål finns men kommer inte att avslöja dessa nu utan. Kämpar på i min egen lilla chefsvärld.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

Jobbarkompis

Här är ett axplock ur min jobbarkompis Stefan Hanssons fina målningar. Bilderna har jag lånat från Facebook. Jag har en favorit som dock inte fanns med - det är en höna. Men dessa målningar är ju helt fantastiska. Ibland undrar jag om jag skulle vara så där duktig - då skulle jag nog inte åka till drömfabriken utan sitta hemma på kammaren.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

Känslorna som styr

Vilken känslofylld helg det har varit. I går hade vi tänkt bjuda goda vänner på middag. Men det blev inte riktigt som jag hade tänkt det. Vi åkte hem till dem i stället och hade minst lika roligt OM inte roligare. De är så fantastiska människor! Allt gick ju i spökeriets tecken. Som började med att jag blev vettskrämd av två häxor som skulle hämta upp och ett blodigt handtag (fejk). Helt underbart. Vi drack en massa vin och åt supergoda pajer.

Idag har vi firat min måg med lite små presenter. Jag fick även träffa två av mina älskade flickor och deras underbara familjer. Fick även pussa på på mina "efterrätter" HUR GO ÄR INTE DE?

Kortet ovan är på min älskade mamma med sin saknade mamma ( min mormor), sin biologiska far och sin helbror samt halvbror. Min mamma saknar sin mamma väldigt väldigt mycket. Min mormor Svea dog den 16 december 1988 och hann träffa alla mina barn - tack och lov. Min mammas biologiska far Martin dog 1946 och min mamma föddes 1941. Så de fick inte så många år tillsammans. Martin dog av sviterna av sina brännskador från en arbetsolycka på Uppsala Ekeby. Svea fick verkligen slita hårt för att få pengarna att räcka till och fick dock hjälp med barnpassningen varje sommar. Så min mamma fick vara sommarbarn hos olika familjer varje sommar. Hon har väldigt starka minnen från denna tid. Dock är minnena inte roliga. Min mamma har tammetusan inte haft det lätt i sitt liv. Hon har nog känt sig mindre värd än sina bröder. Hennes halvbror Bengt är död. Men hennes helbror finns i liv och de har inte umgåtts sedan Sveas död, 1988. Då kom all bitterhet upp från min mamma. Hon kände att hennes bröder har haft det lätt och fått mycket hjälp i livet. Dock känner inte hon att hon har haft samma förutsättningar. Tänk er in i det hela - vad jobbigt att känna i hela sitt liv att "Jag är mindre värd, jag får ta det som blir över eller jag får minsann jobba mig upp" Dock har min mamma haft det svårt i skolan och allt. Men jag är väldigt lycklig över att hon är en sådan god mamma och människa. HON har alltid satt mig, min familj och framför allt min familj i första hand. Dock har jag inte upptäckt detta förrens på äldre dagar. När jag var i tonåren då var hon ju bara jobbig. Undrar bara hur jag ska kunna säga det till henne så att hon får reda på hur det känns att haft/ha henne som mamma.

Jag tror att mina känslor har påverkat mig lite i livet och livet gång. Allt är inte att ta livet för givet. Måste nog verkligen njuta mera av varje dag som jag och mina kära får vara friska och krya. Man vet aldrig när ondheten slår till.

ÄLSKADE MAN, BARN, BARNBARN OCH FÖRÄLDRAR - JAG ÄR SÅ HIMLA GLAD ATT NI FINNS I MITT LIV.

Ta vara på varandra och livet. LEV NU. Kram Marie