Förra fredagen åkte jag och min kusin Ingela på Björn Skifs revyn ”En värld av Skifs”.
Buss till Hamburgebörs där det blev tre rätters middag och en show på 1 och 45 minuter utan pause. Björn är otroligt bra och skojar rätt rejält. Han är super smal och håller igång.
Knäppte kort på alla uppdukade glas…jo fint ska det vara.
Jag blev ledsen och besviken i går på en vän som mår dåligt. Vi skulle träffas. Hennes meddelande lät så här:
”Orkar du ta en träff? Är ledig fram till den 29/5. Sedan nytt jobb. Säg dag och tid så är jag där.”
Vi bestämde att träffas den 19/5 hemma hos mig. Jag tänkte jag bjuder henne på en bit mat, det blir super bra. Vid lunchtid den 19/5 kommer ett sms
”Hej har sovit så dåligt i natt och mer under bra så jag bangar. Hoppas jag inte ställer till det för dig. Höres framöver och lycka till på nya jobbet.
Jag svarade henne att jag tyckte det var tråkigt. Samt att hon behövde komma för att få energi. Samt att jag tänkte bjuda på mat.
Då svarade hon ” Jag ska ta en funderare”.
Sedan kom sms som jag tycker var konstigt. Är man ledig till den 29/5 och sovit dåligt…
”Jag blir hemma idag. Ska fixa med balkongen”
Försökte även idag om att fika på hennes balkong eller ta en glass på stan.
Nej då hade hon inte tid.
VARFÖR säger man att man kan alla dagar till den 29/5? VARFÖR kan inte människor vara ärliga med att de inte vill träffas?
Sedan en sak till. När min kusin skulle komma var hon så himla orolig över var hon skulle parkera någonstans. Ringde flera gånger och frågade. Jag kan köpa det om man kommer till platsen och inte hittar någon parkering - då går det ju att ringa och fråga.
Lika dant gjorde min brorsa i onsdags när vi skulle träffa biståndshandläggaren hon våra föräldrar. Ringer mig och frågar vart han ska parkera. Han hade släp med! Hur ska jag veta??
Sedan när jag pratade med min svärmor i telefonen. Hon frågade mig hur det var på nya jobbet. Jag sa att jag inte börjat än. Men det lyssnade hon inte på utan frågade två gånger till….MEN VAD FAN LYSSNA - men det sa jag inte. Sedan kommer nästa grej - du får ju längre till jobbet. Men herre gud…det är ju i samma stad! Jag slipper jobba 12 timmars pass, nätter och helger - det är guld värt för mig.
Jag är så trött på människor. Jag ska börja med att sluta kontakta människor - för det är ju ändå ingen som bryr sig om att kontakta mig.
Jag kan säga att jag har varit tillsammans med min livskamrat och min absolut bästa vän sedan 1977 - min make. Vi höll ihop i vått och torrt. Nu när han inte bor med mig känner jag mig så otroligt ensam. Så jag måste bygga upp mitt liv på ett speciellt sätt och föröka göra det bästa möjliga tills jag får pension. Sedan drömmer jag om att göra ett helt annat liv än vad jag har nu. OM jag vågar.
Fram med mera ärliga människor ❤️
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie
