Så otroligt fint

Ett konto på Instagram @torpgladje kan man hitta denna otroligt fina renovering. Jag tycker att det är så ljuvligt att kunna se när människor renoverar och blandar in gamla möbler. 

Jag älskar att följa dessa människor.

Igår fick jag höra någonting som jag aldrig trodde jag skulle få höra. 

Jag kunde höra i meningarna att jag har påverkat människorna som jag har pratat med. Men jag är nog väldigt rak och kanske inte rädd för att säga sanningen. Det får mig också att tänka om. Jag ska inte påverka andra människor. Jag ska helt enkelt hålla tyst. 

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie 

 

En underbar telefonmöte samt årets bok

 I morse hade jag den ljuvligaste läkaren som finns i telefonmöte. Ett otroligt bra rehabsamtal  där dock chefen fick ”efterlysas” - till slut fick läkaren tag på honom. Spontant kände jag att jag tänker inte påminna honom om detta igår. Jag har nog med mitt. Jag tror han hade glömt. Nåväl efter 20 minuter så dök han upp. Älskar denna företagsläkare. Hon är helt underbar.

Det går att rösta fram årets bok....alltså jag och böcker. Helt galet. Skulle kunna köpa hur många som helst. Men jag får verkligen säga åt mig själv på skarpen att det blir ingenting av med det. Här är i alla fall alla böcker som är nominerade 

De nominerade till Årets Bok 2021 är:

• Amerikansk jord, Jeanine Cummins (Bazar Förlag)
• Brinn mig en sol, Christoffer Carlsson (Albert Bonniers Förlag)
• De kapabla, Klas Ekman (Bookmark)
• Flickan som fick en röst, Abi Daré (Piratförlaget)
• Hoppets tåg, Viola Ardone (Norstedts)
• Je m’appelle Agneta, Emma Hamberg (Piratförlaget)
• Rotvälta, Tove Alsterdal (Lind & Co)
• Samtal från en ängel, Guillaume Musso (Nona)
• Shuggie Bain, Douglas Stuart (Albert Bonniers Förlag)
• Stöld, Ann-Hélen Laestadius (Romanus & Selling)
• Vänligheten, John Ajvide Lindqvist (Ordfront)
• Älskade barn, Ashley Audrain (Albert Bonniers Förlag)
  
  Röstningen är mellan 27 april till 6 september
  HÄR kan du lämna din röst.
  
  Ta vara på livet och varandra. LEV NU.Kram Marie
  
  
  
  
  
  

Tjuvar

 

Inte konstigt att folk är så fräcka att de går och gräver upp i trädgårdar. Jag tänker på min mamma. Hon har så otroligt mycket fina blommor hos sig. När vi var där sist hade någon grävt upp en stor bit av hennes Stjärnflocka. Hon blev väldigt ledsen. Jag förstår henne. Hon har lagt ut tusentals kronor på växter och så kommer någon och bara tar. Fy tusan. 

Jag var i dag till Blomsterlandet och skulle kolla om de hade någon ny till henne. Men det fanns inte. Beställde på nätet. Huga - 170kr, för tre stycken små små plantor. Vi får dela på dem. Jag köpte även en klematis till henne.

Det är som att gå lös i en godisaffär när jag kommer in i Blomsterlandet. Jag köpte min favorit jordgubbe där. De sålde 4 st för 99kr. Slog till. Köpte även en krukanordning. Så vi får hoppas att det fungerar.

Naturligtvis kom även favorit pelargonen med hem Kärleks pelargonen 

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

Kommer aldrig hända igen - ett minne blott

Påsken 2014

Detta kommer aldrig att ske igen. Inte hemma hos mig i alla fall. Ett långbord och en massa mat med familjen. För vi bor inte så längre. MYCKET tråkigt. Tänk vad underbart det är med all förberedelse med mat och att kunna vara tillsammans. Dessa bilder kom upp ur Facebook flödet och det är min dotter Jannice som är fotograf. Just då trodde inte jag att framtiden skulle gå denna väg. Visst är det tur att man inte i förväg vet hur framtiden ser ut. Att kunna leva här och nu. Det måste jag bli bättre på. Njuta av varje dag. För varje dag har något gott för livet att leverera. Det är något som jag måste bli bättre på att njuta av.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

 

Pengar är inte bara en siffra

 

Jag måste lära mig och inse att drömmen om något ställe att pyssla om är bara en dröm.

Den blåa kolonistuga i favoritområden Fålhagen kom på ett sms i februari att den är till salu. Det är mina grannar som säljer den. Jag hade skrivit en lapp till dem och lagt i deras brevlåda för ett tag sedan. På lappen stod det att jag var intresserad. När sms kom sa de att priset låg runt 830 000kr, för det hade deras grannar fått. När det nu var dags att titta på stugan blev priset 890 000kr. Sedan ett nytt pris nu när de har värderat den 930 000kr. Så alltså 930 000kr utgångspris och sedan kan det bli bud på det. Ja så var det med den drömmen. Problemet är med kolonistuga är att det går inte att få lån på dem. Utan det måste finnas pengar i plånboken. Jag har inte riktigt alla dessa pengar. Ja..pengar är ju inte bara en siffra. 

Den andra gulliga lilla stugan som jag blev helt kär i hade jag/vi fått lånelöfte för. Där var utgångspriset 1495000kr....men lite för mycket för mig att fixa med huset. Nej så de får bli att stoppa pengarna på hög ett tag till och bryta drömmarna. Börja drömma om något annat att kunna se framemot. Jag/vi bor bra men jag vill pyssla med blommor, piffa till runt omkring mig, odla och fixa.... men det känns som åldern är ute på ”tanten” för det. Jag får nöja mig med min balkong och min blomlåda. Hör nu....kanske bäst det...eftersom jag inte vet hur mitt liv ser ut om några år med en sjuk gubbe. Nej knega på och leva livet som det är just nu. Även fast mina deppiga perioder kommer allt oftare nu än tidigare. Försöka stänga ned allt som gör mig deppig även fast jag lever mitt i det. Tack och lov har det inte gått så långt att jag inte kommer ur sängen. Men många saker förändras snabbt i min värld. Mot depression ska man ha människor runt omkring sig som man kan prata med och få stöd. Men det finns inte av olika skäl. Jag måste helt enkelt kriga på med min egna skyddsutrustning. Det ska väl gå...det finns ju dem som har det sämre. Tjoho vad glad jag blir av det.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

Tur det finns TV

 

Denna dag. En sovmorgon. Det som rör sig mest hemma hos oss är TV. Ingen idé att deppa ihop.

Vi får troligen sittsår idag. Tur att fåtöljen är skön.

Alltså denna tid gör att i alla fall jag blir deppig. Jag får inget gjort och sitter bara still. Det är livsfarligt. Att inte röra på sig. Jag känner vissa dagar att jag orkar inte tänka på mig själv. Just en sådan dag är idag. 

Det regnar, snöar och solsken ute om vart andra. Gubben sover i sin fåtölj. Tänker mycket på mitt liv. Helt ärligt det känns som det är slut snart. Konstigt jag har ju inte ens fått pension. Men det finns människor som dör innan pensionen. Hur konstigt det än låter...så längtar jag till nästa helg. Då är det jobb igen. Innan dess är det en himla massa måsten som måste fixas denna vecka. Alla mina lediga dagar går till att fixa och trixa som hjälp till gubben. Jag är trött på allt och alla. MEN jag vet att de finns människor som läser denna blogg som helt känner ” rätt åt henne”. Men överlever jag denna deppa ska jag minsann visa dem att jag bryr mig inte ett jävla ( ursäkta språket) skit. Mina drömmar görs om vecka efter vecka. Helt klart finns det ingen som bryr sig om hur jag har det. Det kan ju inte alltid bara bero på mig. Ringer jag min svärmor. Får jag höra så många bortförklaringar till varför hon inte ringer. Så helt sjuka inlägg. Jag orkar inte höra allt detta. Jag lade ett vykort i en grannes postlåda. Hon ringde direkt när hon kom hem. Berättade hur glad hon blev av mina rader. Tänk vad lite kan göra så mycket för någon ska bli glad.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

Det kommer mera

 

Det gäller att inte tappa taget. Men när det är mer än överfullt hos mig kommer det mera.

Mina föräldrar behöver hjälp. Ja vem hjälper dem? Naturligt är det att barnen ställer upp. Ja enkelt! Men min brorsa bor i Umeå. Jag bor här. Det blir jag. Nu skulle min pappa ha hjälp med att betala kvarskatten. Han frågade mig vilken blankett han skulle använda. Alltså han har blanketter från 1980 talet hemma. Men det spelar ingen roll vad man säger till honom han ska ändå använda dem. Jag sa till honom att jag har ingen aning vilken blankett som skall användas. Nu får vi lösa det så här säger jag till honom. Så förklarade jag för honom hur jag tänker göra. Men att tampas om allt hela tiden tar på psyket och mitt är inte det bästa. Jag har nog med mitt. Jag sa till honom att han fyller 86 år och måste släppa taget om vissa saker. Köra bil bland annat. Sommarstugan.....är ett annat. Räkningarna kanske också är en grej. Allting har sin tid. Jag förstår att det är svårt att släppa taget. Men det är lika för alla. Jag fick släppa taget om mitt hem som jag gillade så mycket när gubben blev dålig. Det var inte roligt. Men man måste finna nya vägar i livet. Så är det bara.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

Avlastning

 

Hur gör du när huvudet är så fullt att det behöver avlastas?

En tid framöver är det så jäkla fullt med en massa måsten så jag är rädd att missa något.

Blir tvungen att skriva ner allt på en lång lista även fast jag har påminnelse på telefonen.

Det är saker som gäller mig, min gubbe och lägenheten.

Så otroligt skönt när något är avklarat. I veckan eller de närmsta dagarna har jag oljat in utemöblerna. Så de står på tork inne. Hoppas kunna plocka ut dem idag. För platsen de står på behövs för annat tills på tisdag. Oj, oj...jag gillar inte detta med alla måsten. Jag vill kunna ta det i min takt. Men livet fungerar ju inte så.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

April, april

Efter några dagar med helt ljuvligt väder med sol och värme på ca +15 grader kom bakslaget idag. Snö och regn om varannat. Men marken är väldigt varm så snön ligger inte kvar så mycket. Men lite ser man att det fastnat på gräsmattan. Men jag cyklade i morse till jobbet. Då var det inte så farligt busväder. Men efter jobbet kunde jag inte se ordentligt när jag cyklade. Det piskade i ögonen. Men skulle ju bara hem. Så det gick bra.

Ju mer jag lägger ner tid på min favorit Instagram - ju mer deppig blir jag. Alla grejer folk fixar i trädgården, kolonistuga eller fritidsboende. Ju mer jag tittar ju mer inser jag att min dröm kommer inte att kunna bli av. Tänk hur livet blir när en av personerna i ett förhållande inte kan vara med på samma sätt en frisk människa. Jag känner att mitt liv får dras tillbaka pga detta. Försöker att hitta andra vägar till att tillfredsställa mig själv. Eftersom jag inte vet hur mitt liv ser ut om några år.

Jag har kollat över hur jag kan lösa en egen jordgubbs odling på balkongen. Se vad mycket tips det går att få fram på nätet.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

 

Nähej det gick inte

 

Måndag efter ledig helg. Cyklade till jobbet i morse då var det -2 grader. När jag cyklade hem var det +17 grader. Alltså svårt att veta hur jag ska klä mig.

Efter maten skulle gubben och jag kolla på förra veckans TV program Vem bor här? Både gubben och jag somnade och klockan var bara 16:30. Så det programmet såg jag inte mycket av. Det får jag kolla in igen. Hur kan vi vara så trötta efter en ledig helg?

Lite vårblommor från mammas trädgård. Samt ekorren som kom på besök.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

En ljuvlig helg

En helg går så himla fort. Gäller att ta vara på tiden. 

Fredagen cyklade jag till Myrorna med lite väskor och gammal kurslitteratur samt en liten dragvagn. Att lämna bort saker från sina gömmor är bland det bästa jag vet. Sedan gick dagen till att fixa golvet på balkongen.

Lördagen gick åt till att skjutsa mamma och pappa till Vänge. När vi kom till Paris - bondgården. Såg vi en liten lammunge - bara 4 dagar gammal - sitta fast i en buske. Stannade till vid bondgården. Hittade bonden som inte förstod riktigt vad jag sa utan ville att jag skulle ta det på engelska. Han anade inte hur dålig jag är på engelska. Jag pratade långsamt och använde kroppsspråket. Till slut förstod han. 

Senare gick mamma och jag upp för att kolla lite. Då kom han ut i bara strumporna. Han tackade att vi räddade lammungen. Vi fick en rundvandring i ladugården med djuren. Som tack fick vi även 12 ägg. Bonden har bara bott i Sverige i 7 år. Han kommer från Kenya.

Undrar varför jag inte bakar oftare? Det är ju något som jag älskar. Ovan finns bilder på pannbröd och bönröra. Allt går att hitta på www.Ica.se - det lät super gott.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

 

Vet exakt hur det känns

 

Ni anar inte vilken fantastisk underbar känsla det är att lämna saker på secondhandbutik Myrorna.

Jag passade på i morse innan de öppnade lade grejerna utanför dörren. Jag vet inte om de gillar det. Men det står ingen lapp om att det inte är tillåtet. Idag blev det en mängd med väskor, kurs litteratur i engelska och en liten vagn som är till för när man köper öl på färjan. Alltså inget av detta används. Väskor är ju lite så att jag inte vill kasta eftersom de är hela. MEN jag använder dem inte. Kurslitteraturen ... herre min skapare...det går inte att lära gamla hundar att sitta. 

Cyklade sedan hem till mamma och pappa. Pappa visar papper om information för vägföreningen vid fritidsboende. Han pratar även om deklarationen som han cyklat runt med eftersom Skatteverket hade flyttat. Frågade honom varför han gör detta när det finns andra sett att fixa? Inte nog med det har han även lämnat in skatteuträkningen från mammas deklaration - alltså tog inte bort den. Hon blev tokig och jag sa att jag fixar en ny uträkning.

Mamma visade mig även reklamblad om förbrännings toaletten som hon vill fixa. Jag vet precis hur hon känner sig. Hon vill köpa en sådan toalett....men kan inte själv montera in den. Pappa gör ingenting. Han tycker att allt fungerar. Jag sa till henne att vi frågar på butiken om de har någon som kan installera. Inte lätt när man aldrig har hållit på med grej och så ska behöva gör. Exat så känner jag för otroligt mycket i mitt liv. Ibland får man släppa allt bara och försöka leva vidare med saker ogjort.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

När verkligheten dyker upp mitt i drömmen

 

De senaste dagarna har mina drömmar blivit attackerade av verkligheten. Jag har så mycket sorg i kroppen  - jag måste släppa taget. Trodde aldrig att mitt liv skulle gå denna väg. Jag känner mig ensamen och försöker tänka in i resten av livet som ensam. Denna pandemin gör ju att många blir deprimerade och jag hör till dem. Jag känner att det finns inte tid till mig. Bara mig. Måste bryta den trenden. För varför ska jag gräva ner mig av allt jävla elände som finns i min vardag? Jag har tre barn och sex fina barnbarn, även fast vi inte träffas så finns de ändå här. Bryr de sig inte i dag kommer det en dag då de bryr sig. Jag har mina fina föräldrar.... jag har en bror, jag har släktingar....jag är inte ensam.

11 april var det 25 år sedan min allra bästa vän föddes - Whoopie. Hon blev bara 8 år. Här är foto på oss när vi hämtade hem henne från uppfödaren från Tällberg. Whoopie var ledsen hela vägen från Tällberg till Almunge. Sedan hade vi några punkter på hur vi ville ha det. Till exempel att vi skulle sova på övervåningen och hon på undervåningen. Det slutade med att jag sov på en madrass i köket med henne. 

Ta vara på livet och varandra.LEV NU.Kram Marie