Andrum

Många tycker att det är jobbigt att jobba. Det kan det visst vara och speciellt när man jobbar som jag 5 skift med dygnets alla timmar och veckans alla dagar. MEN för mig är det skönt att få gå till jobbet.  Släppa alla måsten ett tag och träffa roliga kollegor. Ta ett parti kortspel på rasten, diskutera resor med min underbara kollega och resekompis Ann och bara jobba utan att tänka på allt. Jag kan säga er att leva i mina kläder är inte alltid lätt. Men jag försöker inte göra så stora affärer av allt. JAG är huvudpersonen i vår familj. Att leva med en Alzheimer sjuk person är mest påfrestande för omgivningen och anhöriga. Det är jag som måste tänka på precis allt. För gubben lever i sin egna bubbla kan man säga. Jag är så jävla glad och tacksam att han åker varje dag till sin dagverksamhet. Där får han sällskap, mat samt de gör massor av aktiviteter. Han får en mening med livet liksom. Tänk om han hade fått bestämma. Då skulle han sitta i sin fåtölj och titta in i väggen hela dagarna. Vilken tur att jag verkligen stod på mig om att han behöver vara där måndag till fredag när han skulle börja där FAST han inte ville det då. Vi har pratat mycket om det nu. Han säger att han var väldigt negativ till det i början. Men att han trivs som fisken i vattnet där nu.

Jag tänker ofta på min mormor som ni ser på bild här uppe. Hon var också en riktig ”krigare”. Den absolut bästa mormor man kan tänka sig. När någon berättar om henne känner jag väldigt starka  likvärdiga band mellan henne och mig. Min mammas biologiska pappa ( inte han på bilden) dog i sviterna efter brännskador han fått. Året var då 1946. Min mamma är född 1941 och mormor hade två barn till. Då fick hon jobba och stå i för att få allt att gå ihop. Sedan träffade mormor, Tage ( han på bilden). Han var sjuk och hon tyckte synd om honom och ville hjälpa honom. På den vägen blev det - de blev ett par. Att inte släppa taget om det man har var hennes grej. Det är samma med mig. Skulle aldrig kunna lämna min gubbe bara så där utan vidare. Det är nu han behöver mig, våra barn och de människor han känner tilltro till som allra höjts. Jag vet med mig om att det kommer en dag då han inte kan göra allt som går idag. MEN för mig försöker jag att lägga den tanken långt framför mig. Njuta av tiden just nu. Därför är det bra med andrum för mig. Det får jag på jobbet.

Ta vara på livet och varandra.LEV NU. Kram Marie

Ett mästerverk

Detta är min far och mors mästerverk. De har byggt allt från grunden. Varje spik har de slagit i själva, varje ogräs har de rensat, varje vinbär har de plockat ( för utom dessa som fåglarna ätit upp), varje penseldrag har de dragit....ja som ni förstår är detta det käraste de har. Men min far blir 84 år om 3 veckor och min mor fyllde 79 år i mars. Orken finns inte längre på samma sätt som det har varit förut.  Men viljan att allt ska vara som förr finns. Därför släpper de inte taget om stugan. Den ser inte riktigt ut som på bilden idag. De hade en dröm om att kunna sätta in toalett och dusch inne i huset ( tilläggas är att det finns ingen dusch överhuvudtaget och toaletten....är en ur gammal modell från stenåldern. Far gräver ner skiten i jorden! Detta är inte tillåtet tror jag men så går det till i alla fall) därav gjordes en utbyggnad som satt stopp för alla drömmar. Det blev inte riktigt som de hade tänkt sig. De hade tänkt att ha en tank under grundet för avloppet. Men just där kommer det alltid in en massa vatten - hur de än beter sig med dränering....lik förbannat sipprar det in vatten. Så min far ledsnade. Så där står nu utbyggnaden halvfärdig och har blivit ett lager. Det samlas en massa bråte som de igentligen inte behöver. NEJ ...man ska inte kasta....kan vara bra att ha. Förra året rensade jag ur 1 och 1/2 stor sopsäck med plastburkar. Ja ni vet sådana som du får när du köper potatissallad, såser, glass osv. Det satt hårt inne kan jag säga att bli av med alla dom. 

I lördags var vi dit och jag planterade lite jordgubbsplantor och hallonplantor. Då frågade jag far hur han vill ha det med stugan efter hans död. Vem vill du ska ta över efter dig? Han svarade att det kunde inte han bestämma. Jag sa till honom att du kunde ju önska. Då började han att prata om ett utav mina barnbarn. Jag tror innerst inne att han vill att jag ska ta över stugan efter dem. Självklart är stugan och trädgården super mysiga. MEN jag vet inte om jag ror hem detta själv med en sjuk make. Allt jobb som att måla, kitta fönster, rensa ogräs....osv. Om jag ska ta över vill jag ha en fungerande toalett och dusch bla. Sedan vill jag ha ett annat kök....vardagsrum med en kamin inte öppen spis. Både kostnaden och allt jobb blir nog för mycket för mig. MEN jag vill ändå inte släppa den.

Min dröm är ju att ha en kolonistuga i Fålhagen. Jobbigt beslut att ta. Nu har jag ju en bror också som har egen sommarstuga i Lindersvik, Öregrund. Vi har inte någon bra kontakt och har då inte kunnat diskutera det hela vad han vill och inte vill. Men jag vet att både jag och mina barn har verkligen trivas där under alla år.

Så här såg det ut när jag var liten!

Ta vara på livet och varandra.LEV NU.Kram Marie

Mors dag

Vilken fantastisk mors dag. Det regnar så himla mycket och det är jag jätteglad för efter som
jag planterade jordgubbsplantor och hallonplantor i går i Vänge.
På morgon skulle mamma och jag åka till Blomsterlandet - men hon ville inte när det regnade så mycket. Så då fick jag strosa runt i mitt nattlinne. JAG ÄLSKAR DET! Till middag blir det oxfilé - bara det är ju toppen grej tycker jag.
En lugn och skön dag. Jag vet att alla mina döttrar tänker på mig. MEN nu har de egna familjer att måna om.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

Det var så nära

Den gröna kolonistugan i mitten. Ligger i Fålhagen. För en och en halv vecka sedan såg jag den till salu. Utgångspris 650 000kr. Jag hann inte hem och visa gubben den på kvällen. Kl 17 såg jag den första gången och kl 21 andra gången. Sedan skulle jag visa den kl 23 för gubben ....DÅ VAR DEN BORTTAGEN. Den var så fin. Vedspis, toa inne, liten fin trädgård, en fin altan....lyckost den människa. 

Ta vara på livet och varandra.LEV NU. Kram Marie

Livet

Finns det något bättre än att kunna gå på en vitsippa klädd mark?

Det är livet.

Livet kan också vara att få ha fredagsmys med mina föräldrar. Tråkigt bara att jag inte kan hålla mig från allt fredagsgodis de bjuder på. Idag blev det chips, Ahlgrens bilar, glass, choklad och Coca-Cola . Eftersom jag har ett stort begär av detta så smockar jag i mig. 

Livet kan också vara att kunna ta ett extra pass på jobbet som jag spar till komptid. Bra när jag behöver vara lite ledig. Bör jobba lite till.

Livet i ett i-land kan också vara när iPaden blir gammal och måste använda den nya. Får tips av en barndomskompis att det går att spara sin spelplan i Candy Cruch. Så att den kopplas samman med nya iPaden.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

Tiden rullar på

Jag har inte rymt!!! Nej så fasligt mycket tid som går åt till allting så jag hinner inte med min blogg. Nå väl. Här är i alla fall ett livstecken.
Vi har ju varit i Florida med barn och barnbarn. Berättar mer om det längre fram tror jag.

Jag har i alla fall besökt min barndomsvän Annika. Inte roligt att se en vän i min ålder så nedgången. MEN hon är vid liv. Lite sned vid munnen, allt hennes fina hår är bort rakat, hon hade svårt att röra sig.....men en vilja om att det bara fanns en väg framåt och det var att KÄMPA PÅ. Underbara människa - så himla tragiskt det kan bli med våra liv.

Har även varit hos mina föräldrars sommarställe. En fantastisk plats att vara på men så otroligt mycket att göra där. De orkar inte sköta ett hus....men vill inte släppa taget. Vi får försöka att vara där i sommar och hjälpa till med saker och ting. Passade på att knäppa kort på kungsängsliljan som blommade så fint. Även på de små söta bellisar eller vad det nu heter som finns massor i gräsmattan. Jag minns som barn att min mormor hade sådana i hennes gräsmatta som jag plockade.

Har även cyklat lite i Uppsala. Bland annat till Luthagen där det finns en blomaffär där jag köpte mig två pelargoner och en bukett med luktärter. En försmak på sommaren.

Ta vara på varandra och livet. LEV NU. Kram Marie