lördag 30 januari 2010
Helgen är helt underbar
fredag 29 januari 2010
Halv fem hemma hos mig
Måste bara säga att det finns ett TV program som heter "Halv åtta hos mej". Både gubben och jag tycker att det är trevligt. Det går ut på att fyra personer som inte känner varandra innan bjuder på varsin tre rätters middag och visar sitt hem. De tävlar om 15 000 kr. Helge Skoog kommenterar programmet och har många roliga inlägg. För att skoja till det lite så skrev jag på Facebook att jag hade "Inhandlat råvarorna till nästa veckas halv fem hemma hos mig". Vilket jag menade att jag hade varit och handlar till nästa veckas kvällsmat. ENKELT - dock tyckte inte alla de.
Tiden som har gått sedan jag sist lade in ett inlägg har varit mer än fullspäckat. Men det verkar vara flera än jag som har det så i min bekantskapskrets. Eller så kanske folk har fått dåligt minne eller ännu värre kanske vill inte ha med mig att göra mera. Nej ...så får det inte vara, tänkte jag och ringde genast upp min vän. Ha ha ha ...roligt hon hade haft lika fullt upp som jag. Bästa sättet att få reda på saker och ting är att använda telefonen. Vi skrattade gott tillsammans.
Som vanligt är det fullt upp på jobbet och det är ju bra. Här hemma hinner jag inte göra allt jag vill. Ska nog införskaffa mig en egen sy/tänkar junta så att det blir ett och annat projekt gjort.
Jag har i alla fall registrerat mig på en träningssida på nätet - det är roligt i alla fall. Håll nu alla tummar på att jag kan lyckas med att röra på mig mera. Ska det vara så himla svårt?
Visste du detta om KANEL - sänker blodsockret. Kanel är alltså bra för att blodsockret ska bli jämnare, den gör så att cellerna ökar känsligheten för insulin. En halv tesked om dagen kan sänka blodsockret med 20 % hos personer med åldersdiabetes. Överdosera inte, kanel innehåller kumarin som kan skada levern.
Min faster har fått en ny njure av min farbror- snacka om kärlek. Njuren passar bra, men två stycken strok har hon haft plus en massa problem med tarmarna. Så jag håller båda mina tummar för att denna underbara människa ska klara denna pärs.
Nej nu blir det säng gång....har bara sovit 2½ timme sedan i går kl 13.45.
Ta vara på livet och varndra. Gör det du vill och tänk på allt fint som finns runt omkring dig.
Kram
lördag 23 januari 2010
Vilka friheter de tar.
tisdag 19 januari 2010
Cornelia & Hampus
måndag 18 januari 2010
Mysig helg och träffat många

onsdag 13 januari 2010
Kan jag köpa tid någonstanns?

torsdag 7 januari 2010
Trött på allt och känner mig nere
Jag måste bara skriva några rader. Jag mår inte bra - men kan inte sätta fingret på vad det är för något. Alltså det klart att jag fortfarande har min förkylning MEN det är inte riktigt det jag syftar på. Jag har hela huset fullt med saker att göra - men får precis ingenting gjort. I dag har jag orkat duschat, ätit frukost, dammat soffbordet, tänt en eld i ena spisen och suttit vid min kära vän datan precis hela tiden. Vad har jag läst där då? Skamligt att behöva säga men......Facebook, Tradera, Aftonbladet, Expressen och UNT. Samt kollat mailen. VARFÖR SKA DET VARA SÅ HIMLA SVÅRT ATT TA TAG I SAKER OCH TING? Jag känner mig ensammen fast jag har vänner och min kära gubbe hos mig. Vill ha mera värme och sol tror jag. Men vad tusan. Jag skulle baka lite i dag......men det blir precis ingenting av med det. Har plockat lite med soppsorteringen det har jag gjort. För i kväll ska det kastas sopor. MEN VARFÖR KAN JAG INTE BARA SÄTTA MIG OCH GÖRA NÅGOT SOM JAG GILLAR? Nej det går inte.....alltså det finns de människor som har verkligen det värre än jag VARFÖR tänker jag inte på det. VET INTE!!
Jag tror att jag har varit hemma för mycket eller rättare sagt borta för länge från pantertanterna. Men visst har det varit skönt. Samt att det känns skönare att tala om detta här och nu också. Jag ska nog sluta att vara en hönsmamma, en grinig dotter, en sur vän och ta tag i mitt liv. Ska det vara så himla svårt? Jag tror att ett sätt att få mig må bättre är nog att börja umgås mera med mina nära och kära.
Upp med hakan nu kvinna.....du är ju mitt i livet och gör något åt din himla deppa.
Kram Marie
Vad händer i min kropp?
onsdag 6 januari 2010
Jobbar vi på brandkåren?
Ha ha ha...ja hemma hos oss kan man verkligen tro att någon jobbar på brandkåren i dessa dagar. Både gubben och jag eldar så att det står härliga till. För Er som inte förstår hur det är att ha spisar att elda med måste jag då komma med denna förklaring till varför rubriken är som den är. Dels så kan det ju vara svårt att få "fyr" på spisen och då ryker det gärna in lite. Sedan när man väl har fått "fyr" ska det ju stoppas in vedträ i elden och när vi öppnar lyckorna så böjer man sig liksom in i luckan och vips så har denna otroliga doft hoppat på en. Värre än ett virus kan jag säga. Men men vad gör man inte för lite värme. Vi har i alla fall varmt och gott i stugan mellan +22 till +24 grader är det i rummen. Till det ska nog tilläggas att gubben lade in sista vedträ vid 02.30 tiden i natt ...han är ju en riktig nattuggla. Sedan for han upp först i morse (ja...tididgt var det väl inte runt kl 09) och sa att han skulle elda. Jag påstod då att han skulle ligga kvar för det var ju ingen fara på taket. Eftersom vi har en sådan väderstation som man kan se i taket vad klockan är och hur många grader det är ute. Den visade ju på 16,4 garader. Så jag tänkte att jag hade väl bara missat - tecknet innan gradantalet. Men då säger gubben att han hade haft denna mottagare inne i matrummet. VA? Jag som trodde den satt ute och bara missade - tecknet. Han sa att eftersom vi inte har haft just gradantalet på väderstationen på ett tag för han har trott att den var trasig. Men tydligen var den inte det eller kanske har den vilat sig lite inne. Men nu ser vi i alla fall hur många grader det är inne.....så kryper det ner under 16 grader måste man upp och elda. Ja jag säger och det .....paradiset. Finns inte mera ord.
Min förkylning blir inte bättre heller ...nu har jag hostat, snörvlat och varit seg sedan nyårsafton. På tiden att kunna bli lite piggare tycker jag. Måste ju njuta av sista ledigheten. Börjar ju jobba igen på måndag. Det bär emot lite nu....men så är livets gång. Det finns ju de som har det värre. Tex i Polen har folk frysit ihjäl, ca 120 st människor. Varför klagar jag hela tiden på det ena eller andra. Jag måste lära mig att vara nöjd med det jag har och blicka framåt i mina drömmar. Ja drömmar ja....tänk om jag inte hade dem då skulle det vara tråkigt. Drömmarna liksom bär en framåt. Jag har jättemycket som jag skulle vilja göra och måste se till att lite blir gjort i alla fall. För livet på denna jord är ju bara en gång.
Ta vara på varandra och livet.
Kram Marie
söndag 3 januari 2010
SVT Play
lördag 2 januari 2010
Sväller igen
2 januari 2010 dagens namnsdag är Svea - grattis min ängelmormor, hoppas att du har det bra.
I morse vaknade jag av att jag hade svällt igen i halsen. Tre alternativ kan det vara : det första är att en förkylning har satte sig i mina luftrör, der andra att det kan bero på temperaturväxlingarna MEN det känns som det borde kommit tidigare och det tredje alternativet är svinsjukan. Personligen tror jag mest på alternativ nr 1. Så i morse väckte jag gubben och kråka att jag tror att ett svin har kommit ....jag kan inte andas. Tog mig ner och försökte få i mig något slemlösande. Jag vet ju att jag har problem med luftrören och när jag var i Brasilien hade jag ett problem i ca ett halvår. Men då fick jag ju någon slags hosta också. Lungröntgen och hela baletten. Men de hittade inget. Så vi får väl se vad detta är för något. Gubben är ju också lite små hängig så det kan ju vara en vanlig förkylning också.
Måste bara visa ett kort på mitt ena köksfönster. En liten herre vid namn William stod där dagen efter annandagen och tittade ut. Då frågade jag honom om han tyckte att mormor hade fina pepparkakor i fönstret. Vips så kopplade hans hjärna in att pepparkakor äter man och så tog han en bit. Så han hade egen julgransplundring kan man säga. Sedan ville han även smaka på det andra men då hann jag hejda honom med att säga att det var Alexanders. Ha ha så sött!!
-9 grader ute och idag har vi skottat lite snö, hämtat ved och matat fåglarna. Jag orkan inte göra många knop. Men det blir väl bättre. Jag gillar inte vintern fast jag är född i januari. Nej sommar och sol året om det gillar jag. Tänk om man kunde bo så när man får pension. Men då måste man ju ha en som ser till huset på vintern hemma. Drömma kan man ju alltid. Men i Sverige vill jag i alla fall vara på den svenska sommaren.
Ska elda lite i spisen nu så att vi får varmt och gott här inne.
Ta vara på tiden och varandra - det kan vara kortare än vad du tror...livet.
Kram Marie
fredag 1 januari 2010
Årets första dag.
Ovanligt att skriva 2010 och tänk vad livet rusar fram. Jag kan ju säga att jag är närmare pensionen än studenten. Men men sånt är livet.
I dag känner sig både gubben och jag lite smått risiga. Nu tror Ni nog att vi är bakisar. Men vi har nämligen gått och blivit förkylda. Jag kan ju säga att jag stöp i säng runt kl 22.30 i går utan att sett raketer och tolvslaget. Men jag kan säga att jag överlevde det. Gubben hade nog feber han låg i soffan och hade en filt på sig. Hans ögon var väldigt glansiga. Så han tog en rejäl sovmorgon i morse. Själv kom jag upp runt 07.30 och det är ju inte så himla tidigt. Jag åt lite frukost, skotta lite snö, matade fåglara och hämtade ved. Sedan tog jag tag i inomhussysslorna diska och tvätta. Så nu tycker jag att det är bara en sak kvar, att laga middag sedan får det vara bra.
I går var vi och hjälpte Stefan och Jessica med flytten. Det tog större delen av dagen. Men skönt när det är gjort.
Ta vara på varandra och lev livet.
Kram Marie
torsdag 31 december 2009
Gott nytt år

tisdag 29 december 2009
Ömsar skinn och firar 1 år

29 december 2009 dagens namnsdag är Natalia, Natalie.
Denna bild har Jeanette tagit i smyg på när min mamma och jag tar oss upp för backen till vårat hus som vi bodde i Thailand. Ja...det syns nog inte hur brant den var. Men jag kan ju säga så här att denna backe gick vi i 1 - 2 ggr per dag, mesta dels 2 ggr. Första dagarna var vi tvugna att stanna och vila i halva backen. I alla fall så körde inte taxin upp i backen när vi kom dit. Utan han bad oss att gå upp och han kunde köra upp våra väskor. Inte vet jag om han tyckte att vi såg välmående och behövde denna motion - men så fick det bli. Jag svor många gånger över denna backe kan jag säga. Men 2 kg försvann från min kropp i alla fall. TACK! Jocke som vi hyrde av sa att vi var de första som bodde hos honom som gick upp i backen varje gång.
Nu känner jag mig som en orm jag ömsar skinn....inte roligt. Fuktkrämen går på för fullt. Synd att det ska vara så. MEN, MEN vad är en bal på slottet....
Jag var även tvungen att kolla in när jag började blogga. 27 december 2008 - så 1 år har jag lyckats att hålla i gång med detta. Det är roligt att skriva och ändå roligare när någon ger kommentarer. Jag vet ju att det är många som läser - roligt.
Sedan har jag funderat lite över vad jag önskar mig i present när jag fyller år. Jag gillar inte att folk köper saker till mig ....för huset är ju fullt. Men jag vet att när folk vill gratta mig så vill de inte komma tomhänta. Så här kommer lite förslag: Frukt te från Tehuset i Uppsala, Ljus i alla dess former, Kroppslotion, Fina pappersformar till muffins, Digetal timer till köket finns på bla Åhléns för en billig summa, Rödvin, Ljudbok, Ljuslyktan snöboll från Kosta, Glittrande änglar (Jannice vet), Tidningen Lantliv nr 1, En hel lista med böcker som ligger i min önskelista på Bokus.com så säg till så kan jag kanske ge ett förslag......sedan finns det ju säkert mycket mera som jag önskar mig men detta var ett axplock. Men helst av allt så vill jag bara att folk kommer ihåg min dag.
Nu blir det äntligen frukost efter en halvtimme på motionscykeln och nästan två timmar vid datan.
Ta vara på varandra och lev livet.
Kram Marie
söndag 27 december 2009
Hälsoresan

måndag 7 december 2009
Vad händer i vår värld
Jag bara undrar vad är det som händer i vår värld. Kollade lite snabbt på Aftonbladet.se och blir helt skräckslagen om vad det finns att läsa där. VARFÖR kan de aldrig skriva något som gör en glad och speciellt i dessa dystra gråväders tider. Jag hittade dessa rubriker
- Maja 13 år, nekas hörhjälp i skolan
- Var fjärde sydafrikansk man säger att de har våldtagit
- Kraschade med bilen in i butiken, smash-and-grab-kupp
- Utförsäkrade blir helt utan pengar, a-kassan kommer inte att hinna med alla 17 000 personer som blir utförsäkrade vid årsskiftet.
- Missnöje med SJ är massivt
- Här finns världens farligaste sajter
- Anna Anka i rutan på julafton - trots allt...Paul Anka begär skilsmässa
- Våldtogs under pistolhot
- Kastade sig från servichusets tredje våning -kvinna flydde lågorna i panik vårdas på intensiven
- Ishockeyspelare vågar inte tackla -pga att de är rädda för att bli avstängda
- Erik 14, nersparkad och rånad på julklappen
- Samira 6, minns inte sin mamma -Föll 10 meter från skolans fönster och landade på huvudet - skadades svårt.
- Köpte porr för 58000kr på en auktion.
Är det verkligen detta vi vill läsa i dagstidningarna. Grotta ner oss i andras eländen. Nej tänk om de kunde skriva lika många bra saker som dåliga. För visst blir man deprimerad av att läsa allt skräp. Men jag tror personligen att det skulle vara bra för folk att hör lite bra saker blandat med detta elände. Folk som läser blir säkert påverkade otroligt mycket.Det blir i alla fall jag. Samt när det är som det är ute grått, regnigt och allmänt trist VARFÖR ska det då bli ännu värre. Ja....självklart behöver man väl inte läsa tidningen. Men en riktig tankeställare får i alla fall jag - vart är vi på väg i vår värld? Kan det inte bara vara bra?
Nu måste i alla fall jag ta tag i viktiga packningen. Ta vara på varandra och lev livet samt var rädda om varandra. Vi är mycket ömtåliga. Kram Marie
söndag 6 december 2009
Andra advent
Söndag morgon och frukosten är inte intagen. Det är grått ute och ingen snö än fast det är andra advent. Jag får väl glädja mig med att tända ljus nr 2 i advenstljusstaken för att det inte ska vara så deppigt.
Det var länge sedan jag skrev men det blir lätt så när man har häcken full. Fast jag tycker att jag inte får något gjort ändå - konstig kombination. Vet inte vad det kallas för....deprition kanske. Strunt samma. I dag står det på min daglista att kolla upp lite kläder till min resväska och min underbara semester som närmar sig. Självklart så kommer det att inte finnas något som passar - för så brukar det vara. Men något måste i alla fall med. Ska försöka att packa med lite korsord, yatzy, böcker eller kanske bara en bok, ljudboken samt kameran får jag inte glömma. En och annan bild ska jag väl kunna dela med mig kan jag tycka.
I går kväll var vi hos Dennis & Monica på lite glögg och skinkmacka. Hur mysigt som helst. Vi hade julklappsutdelning också. Sedan spelade vi kvinna man spelet - Vilka var det som vann? Ja ...självklart var det vi kvinnor. Ha ha ha. När vi åkte hem där ifrån så var det en trafikolycka vid Almunge skola. Buss och personbil. Enl. unt så skulle det inte vara någon som blev allvarligt skadad. Men jag kan intyga om att det var inte en rolig syn. Polisen trodde också att han som körde personbilen var alkoholpåverkad. Då säger jag bara VILKEN TUR att vi kom när det redan hade hänt. Tänk om det var vi som åkte där när "fyllot" kom. Fy ... vad otäckt det kan vara att tänka så.
Snart kommer våra nya familjemedlemmar till oss i Knutby. Kolla in http://elsasdesign.blogspot.com/
Det ska bli spännande.
Må så gott nu alla där ute och glöm inte att ta vara på tiden & varandra.
Kram Marie
måndag 30 november 2009
Pyjamas dag!
Varför är en del dagar bara för mycket för mig. I dag tex tänkte jag att nu äntligen kan jag tvätta mina sista fönster, fixa med mina pysselgrejer och göra köttgrytan till kvällsmat. Tänkte inte sätta på datorn på förmiddagen utan eftermiddagen. VARFÖR blir det inte som jag vill att det ska bli. Nej sitter med pyjamasen på mig och började lite smått med pysslet, ringde och bokade julklappar till mina underbara flickor....men sen tog det stopp. Datorn på och nu sitter jag här. FY FY FY!!! Men bara till kl 11.00, då måste jag börja med köttgrytan. Jädrans ....vad less jag är på precis allting. Men lite data gör mig piggare. Men jag vill ju så gärna pyssla. Undar hur det känns för de människor som är riktigt deprimerade? Om jag känner mig så här.......måste det vara ett helt helvete för dem. Bara krypa in i sig själv.
Nej nu är det dags att ta i kragen.
Kram så länge - I love you.
Marie
söndag 29 november 2009
Ingen dans på rososr!
