Har aldrig i min vildaste fantasi tänkt på att en människa som är ensam kan bli ensammare. Men så känns det nu…tänk vad arbetskollegor kan betyda så mycket.
Men det gäller att komma över allt som är trist och finna nya utvägar till att tillfredsställa sitt liv med. Ja det började ju bra…haha…bilen måste bogseras till verkstad för reparation. Gubben mobiltelefon blev tvättad i tvättmaskinen. Inte roligt….men allt kommer ju att lösa sig med tiden. Jag fick promenera till jobbet som var väldigt skönt kan jag säga ÄVEN fast det var -19 grader första dagen, - 16 den andra dagen samt 0 grader tredje dagen. Som tur är fick jag skjuts hem alla dagar. För jag kände att gå den sträckan samt jobba 12 timmar gjorde att jag fick ont i min kropp.
Tänk vad jag älskar apelsinerna just nu. Jag kan längta hela dagen efter en. Så super goda.
Jag skulle vilja kunna göra mera gulliga små stickade djur. Dessa pingviner är inte mina utan bilden är lånad. Men så fina.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar