En av de vanligaste frågorna jag får som psykolog är “hur blir man mer motiverad att göra något?”. Detta något kan handla om alltifrån studier till träning. Ibland kommer frågan från chefer som vill motivera sina anställda. Oavsett vem som frågar så förväntar de sig nästan alltid något magiskt svar, en insikt från psykologin som de bara inte kände till och som nu kommer förändra allt.
Dessvärre är det inte så lätt, men det finns ett par saker som kan göra det lite lättare för dig att ta tag i saker.
1. Identifiera vad du vill få gjort med SMART:a mål
Ett problem som jag ofta ser är att människor inte riktigt har koll på vad det är som de vill öka sin motivation kring. “Träna mer” är förvånandsvärt nog en av de mer konkreta målen jag hört. Du kan lösa problemet med vaga mål genom att skapa så kallade SMART:a mål. För dig som inte har läst psykologi A eller företagsekonomi A (eller någon annan av de 100-tals kurserna som tar upp SMART) så står SMART för:
Specifikt – målet ska vara tydligt
Mätbart – ditt mål ska gå att kvantifiera
Accepterat – av den som ska uppnå det
Realistikst – ska gå att utföra av personen inom tidsperioden
Tidsspecifikt – bestäm när målet ska vara uppnått
Ok, nu blev det en superduper basic start, men jag slutar aldrig att förvånas över hur få som jobbar mot mål som är någorlunda SMART:a. Jag har träffat studenter som vill “bli bättre på att plugga” och entreprenörer som vill ha “mer engagerade medarbetare”. Motivationsproblem börjar oftast i ospecifika mål.
Testa själv: Om du känner igen dig i beskrivningen “dålig motivation” bör du börja med att bli specifik kring vad du vill bli mer motiverad att göra. Spendera några minuter på SMART akronymet och se om du kan landa i något specifikt.
2. Zegarnik-effekten: mentala cliffhangers
Har du någonsin börjat med en uppgift, inte hunnit klart med uppgiften vilket lett till att du fortsatt tänka på sagda uppgift under resten av dagen? Känner du också en inneboende nöjdhet så fort du har fullgjort en uppgift och kan, med gott samvete, lägga den åt sidan? Då har du drabbats av Zegarnik-effekten.
Namnet kommer från en rysk psykolog som på 1920-talet noterade hur skickliga servitörer var på att minnas beställningar, men att de sedan glömde dem direkt så fort rätterna serverades. Snabbt förklarat så innebär Zegarnik-effekten att när vi väl börjat med något så kommer uppgiften att vara mentalt närvarande enda fram tills dess att den avslutats. Jag själv drabbas titt som tätt av Zegarnik-effekten när jag sätter mig ner och skriver. Jag bara kan inte lämna tangenterna utan att ha skrivit klart min text. Som du förstår är effekten ett lysande verktyg för att öka din motivation, och för att ständigt komma försent.
Testa själv: Zegarnik-effekten är egentligen inte en motivationshöjande insats. Det enda den lär oss är att det bästa sättet att ta tag i något är helt enkelt att börja någonstans. Ta nu en titt på ditt svar från föregående tips. Vad skulle vara det minsta du kan göra för att “komma igång”? Avsätt 40 minuter och börja just där, förhoppningsvis kommer Zegarnik-effekten göra att du fortsätter arbeta mot målet tills dess att du känner dig klar.
3. Förenkla uppgiften snarare än att försöka öka din motivation
För fem år sedan var jag riktigt sugen på att lära mig att redigera bilder i Photoshop. Jag stötte nästan dagligen på tillfällen då jag såg hur jag skulle kunna använda sådna färdigheter. Full av motivation så bestämde jag mig för att komma igång. Efter ca tre timmar hade jag äntligen lyckats få hem en piratkopierad version av programmet, hittat rätt aktiveringskoder och slutligen installerat det. Trots denna transportsträcka så var jag fortsatt motiverad. Efter att ha spenderat ytterligare en timme med programmet såg det inte längre lika ljust ut. Inlärningskurvan till programmet var helt enkelt för hög så jag stängde ner datorn och har inte tittat på Photoshop sedan dess.
Jag vill hävda att min historia inte är en historia om bristande motivation. Snarare handlar den om vad som sker när uppgifter man tar sig an inte matchar ens förmåga. Forskaren BJ Fogg vid Stanford universitetet har populariserat detta med sin beteendemodell. Modellen visar att det alltid är mer effektivt att sänka en uppgifts svårighetsgrad än att försöka öka individens motivation till att göra uppgiften. Med andra ord tänker vi helt fel när vi säger att vi behöver bli mer motiverade. Ska man tro Fogg så handlar det snarare om att sänka svårighetsgraden.
Testa själv: Låt oss säga att du inte kan bli mer motiverad att göra det där du vill göra (se svar på punkt 1). Försök istället sänka svårighetsgraden för det du ska göra. Handlar det om att du vill börja träna? Begränsa tiden du får spenderar på gymmet till 15 minuter. Vill du att dina kollegor ska ha bättre koll på er ekonomi? Börja med att skicka ut ett kort (kort) mejl där du berättar om det ekonomiska läget.
Bonus!
Jag skrev nyligen om den så kallade Fresh start-effekten som visat att vi är mer motiverade att ta oss an förändringar om de sker vid specifika milstolpar. Läs inlägget här.
Bonus 2!
Psykologen Jonas Hjalmar Blom har skapat en gratis e-postbaserad kurs om just vaneskapande. Du hittar kursen här.
Niklas LaningePsykolog och grundare av utbildningssajten Daily Bits. På Psykologifabriken föreläserNiklas om kreativitet och beteendeekonomi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar