I går såg jag min mamma komma från affären. Hon hade sin shoppingvagn med sig och en kasse. Halt ute. Hon går försiktigt och jag ser på henne att hon har ont i benet. Jag följer hennes promenad och ser att hon stannar och vilar sig. Det gör ont att se henne kämpa på så mycket. Hon kämpar på med min pappa och hus o hem. Den generationen vill inte ha hjälp heller. SAMT jag vet att hon inte vill belasta mig för mycket eftersom jag har jobbigt med mitt. Min bror som bor 90 mil här ifrån. Han har inte träffat sina föräldrar sedan augusti september. Fast han har varit nere en hel helg kunde han inte ens komma och fika med föräldrarna. Jag blir ledsen, besviken och arg - hur i hela friden kan man vara så självupptagen? En vacker dag finns de inte längre. Men det är väldigt många som är självupptagna i vårt samhälle. Det var bättre förr. Kanske det beror på vår livsstil. Vi ska ha så mycket och allt tar tid - spelar ingen roll om det är saker eller aktiviteter.
Mitt hjärta går också sönder när jag har en make med en stor oförmåga att ta tag i saker och ting. I morse runt kl 05 när jag sov väckte han mig och sa att något piper. Jag svarade honom att det är väl ute. Nej sa han. Jag gick upp kollade kyl o frys. Nej det var det inte. Lyssnade och pipet kom från TV skåpet. Öppnade en dörr där och finner då en litet pip från en digital klocka som troligen fick lite livsgnista från igår när jag letade efter en film. Jag hade kommit åt den. Så även fast jag är sjuk… finns inte i hans huvud att inte väcka mig. Samt att oförmågan att inte själv lösa problemet. På morgonen enades vi om att den digitala klockan skulle få åka på återvinningscentralen. Yes…kände även igår när jag letade efter en film. Vad i hela friden ska vi ha dessa VHS band till? Det blir nog rensning här snart.
Har hittat en artikel om en kvinna på 53 år som byggt sig ett litet Tiny House på 24 kvm. Hon jobbar bara två dagar i veckan och gör av med ca 6000kr i månaden. Vilken befrielse för henne. Hon har varit utbränd i omgångar. Vill du läsa artikeln 👀 in här - bilderna är tagna från reportaget.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar