Alla begravningar är jobbiga och känslofyllda. Men dagens blev något extra jobbigt tyckte jag. Min farbror Ingvar låg i kistan. Att se mina kusiner Camilla och Cecilia stå vid kistan och krama om varandra var jobbigt att se. De gjorde så ont i mitt hjärta. Nu är de föräldralösa. Jag har båda mina föräldrar kvar men att de börjar bli skruttiga. Ingvar har haft ett riktigt händelserikt liv och de hade även en stor umgängeskrets. Jag har alltid sett upp till dem.
Jag är sugen på nya soffor. En två sitts och en två och en halv sitts - eller två stycken två sitts.
Vill ha mera öppen yta och mera lätt städat.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar