Vardagen

 

Vardagen rullar på i en sådan fart att det är svårt att hänga med. Jag är sjukt trött hela tiden, vilket jag syftar på mitt schema jag har nu samt all jävla elände som finns i min närhet. Psykiskt trötthet är värds jobbigt. Tänker ofta på mina närstående som kämpar med sina saker i deras liv. Det gör ont i mamma hjärtat. Men det finns även ljusglimtar i livet. Som min gubbe - vad hade jag varit utan honom? Jag är så tacksam att han får den vård han behöver på sitt boende samt att de aktiverar honom så mycket. Här kan vi se hans bingovinst - ett par kaktus strumpor. Jag ser på honom att han trivs med de som jobbar där. Det är så skönt att kunna släppa taget. MEN då när jag släppt taget dyker det alltid upp något jag måste med honom. Som nu en hel pappers lunta med han kommande pension. Bara att bita ihop och ta en sak i taget. Jag har även egna MÅSTEN göra. Men jag hoppas på en bättre framtid FAST den kan kännas skrämmande. Men det finns ju ett talesätt - Man vet vad man har men inte vad man får.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie