Sorg kan göra så himla ont. Jag tänker på mina föräldrar. De har ägt eller äger ett sommarställe som är deras allt. Precis allt. Men så dålig standard där. De har ingen riktig toalett och ingen dusch. Ja allt det där har jag berättat flera gånger. Men jag känner sorg över denna plats. Jag vill inte lämna bort det den dagen de lämnar jordelivet. För många minnen. Men jag kan inte fixa och dona med stugan. Då vänder sorgen i en besvikelse. VARFÖR har pappa varit så envis om att ha stugan som den är nu? VARFÖR vill han inte att den skulle ha bra standard? Jag tänker på detta hela tiden.
Mamma var helt salig i går när jag träffade henne. Hon spände sig inte när hon gick ute nu sa hon. Tack vare hennes förtidiga 80 års present, icebugen. Vad glad jag blir. Sedan har hon även lånat min shopping vagn. Som hon tyckte fungerade perfekt.
I dag frågade hon mig detta - tror du Bianca känner igen mig? Alltså min största dotters hund som har bott mycket hos dem. Det klart att hon gör sa jag. Alla har sorg över något.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar