Här är en utav mina kusiner, Jonas med sin familj. Vilken melodifestivalen stämning de har där hemma. Det går att göra fest av mycket.
En annan kusin var på besök här idag. Vi bjöd på räkmacka och go fika. Vi pratade lite om ditt och datt samt gjorde en promenad.
Skönt att träffa henne. Även fast det är Corona.
Jag undrar ofta hur länge kan jag hålla all gråt inom mig? Ibland kommer det tårar när jag lyssnar på någon bra låt. Ibland kommer tårar när jag tänker på de fina stunder jag har haft i livet. Ibland kommer tårar när det är så ända in i baljan mycket med allt.
Men det kommer bara några tårar...tack och lov. Jag funderar när kommer det tårar hela tiden? När kommer den stund? Hur mycket ork har jag i livet? Ingen eller inget går att svara på. Någon som läser tänker säkert - rätt åt henne. Andra kanske tänker vad kan vi göra. Ingen kan förställa sig vad som finns i min hjärna. MEN alla har sina bekymmer och problem. I morgon hoppas jag kunna få prata med en som har fullt med saker i sin hjärna som ingen kan föreställa sig.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar