söndag 20 september 2020

Snurrig i huvudet

 Det är lätt att människor i min omgivning tycker att jag är riktigt knäpp i huvudet och-element enkelt dum i huvudet. MEN jag låter dessa människor tycka det FÖR de vet absolut inte hur det är att leva med en Alzheimers sjuk gubbe. Gubben har ju köpt lite nya kläder. Bland annat strumpor. Jag bad honom att kolla igenom vilka strumpor som sjön på sista versen och lägga dem i en hög för sig. Så kunde han bara kasta dem vid nästa tillfälle. Jag går ut ur rummet och frågar honom om det gick bra. Har du lagt en hög med ”ut tjänade” strumpor nu som du kan kasta efter du använt dem? Nej! Ok jag får helt enkelt ta en koll efter tvätten. I många öron är det där ingenting att snacka om... nej det klart det inte är. MEN när det pågår saker och ting hela tiden blir jag väldigt trött.

Någon gång i mitt liv ska jag ta tåget upp till Abisko. STF = Svenska Turistföreningen har just ett bra erbjudande på att fira jul där. Men jag gillar inte vintern och kylan. Men skulle kunna tänka mig åka upp i denna tid. Gå någon vandringsled och kanske få se norrsken, renar och rent av några samer. Hoppas att det går att resa lite mera nästa år. Då måste vi göra ett tredje försök med Italien runt. Jag skulle även vilja åka till Lofoten. Självklart även till Abisko. Drömma går ju. Bilderna är från STF - så ljuvliga

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie











lördag 19 september 2020

Fantastisk dag nr 2

 
















Vilken helt ljuvlig dag det blev idag. Gubben och jag lapade i oss massor av sol. Även fast jag hade mycket på att göra listan. Så struntade jag helt enkelt i det. Det blir en dag i morgon också. Samt måndag förmiddag. Sedan blir det inte så mycket mera när natt jobb vankas. Men som jag säger - det är ju ingen annan som gör något - så jobben finns kvar. Men idag ploppade det upp nya drömmar - som jag inte tänker avslöja för någon. 
Har även hittat en helt underbar liten stuga i min smak. Norrtälje - så fin.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

fredag 18 september 2020

Fantastisk dag


Vilken helt ljuvlig dag det varit idag. Solen har riktigt värmt. Jag hann med att tvätta fönsterna - så jävla skönt att få det gjort. Sedan hann jag träffa mamma o pappa en stund. Fick då hjälpa deras granne att bära. Hon är lite handikappad och skulle måla en liten byrå på gården. Jag hjälpte henne att lyfta ned byrån från trapporna. Sedan skulle jag hjälpa henne med att öppna en sprayflaska - men det lyckades jag inte med. Som tur gick precis gårdskarl förbi och han lyckades hjälpa henne. 
Snart dags för pelargonerna att flytta in. I natt var det 4 grader. Som de har levererat. Just nu är de som finast. Hoppas på att kunna lacka lite stolar i morgon.
Ta vara på livet och varandra.LEV NU. Kram Marie 

 

Permittering

 

Permitteringar på jobbet just nu som är lite olika på grund av vilken avdelning man jobbar på.
I mitt fall blev det ”bara” som det ser ut just nu lång ledigt i december. Men jag skulle lätt kunna ha permittering som min kära kollega har. Hon har 2 och en halv vecka nu och sedan jobbar några veckor sedan permitterad några veckor och sedan jobba några veckor ... så rullar det på fram till jul. MEN jag är inte så bitter som en på en annan avdelning uttryckte sig i vår fackklubb på Facebook..... hon tyckte att det var orättvist!!! Hur man ens kan yttra sig om detta. Vad är alternativet - jo varsel... det vill väl ingen ha.
Jag har miljoner av saker att göra här hemma så nu är det bara att beta av på mina lediga dagar. Men väldigt skönt att välja själv vad och när allt ska göras... för det är ju ingen annan som gör något här hemma.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

söndag 13 september 2020

Tankar inifrån mig

Jag funderar mycket på min framtid. Jag känner ibland att mitt liv är slut fast jag inte känner mig gammal. Den känslan kommer säkerligen från att drömmarna inte slår in. Det blir inte som jag hade tänkt det. Hur länge kommer det vara så? Jag har en sjuk man som jag inte kan lämna längre stunder, dvs flera dagar. Jag kan till exempel inte fara iväg med min kollega på några resor som vi så gärna vill. Nej då måste jag ta med honom. När människor i vanliga fall längtar till en ledig helg vill jag hellre jobba. För min lediga helg blir oftast att vi håller oss hemma. Varför då? Jo min man har inte samma behov av att träffa människor som jag. Han gillar långa sovmorgnar, sitta vid TV:n eller på balkongen när värmen fanns. Han sitter och sover som en gammal farbror vid TV:n eller så lägger han sig på sängen och sover middag. Jag frågade hans läkare varför han har ett så stort behov av att vila. Hon svarade mig att hjärnan blir fortare trött hos honom än hos en frisk person. Jag tänker också på min pappa som vilar mest hela dagen. Med all rätt säkerligen. Men det skiljer mer än 20 år mellan min gubbe och min pappa. Men de har samma behov av att vila. 
Jag vill inte detta! Känns som ingen förstår hur det är att leva med en Alzheimers sjuk människa. Jag är så tacksam att jag har ett jobb att gå till och träffa människor ÄVEN fast mina kollegor inte är jämngamla. Våra barn har fullt upp med deras liv. Med barn, studier, trädgårdar, hundar och allt annat de vill göra. Det förstår jag fullt ut. Tänker bara på hur jag hade det i deras ålder. Det var ju precis så det var. Fullt upp med mitt. 
Jag måste nog bara bestämma mig för att göra saker för mig som gör mig glad, stark och lycklig. Inte fokusera så mycket på hur min gubbe vill ha det. Jag kan säga att jag skulle inte klara mig utan böcker. Det är en stor räddning i min ensamhet - eller vad jag nu ska kalla den. Det går ju inte bara att strunta i en person som jag har levt med i 43 år. 
Jag har nu satt upp budskapet som är till min man. 
Jag har 
inte glömt
jag kommer
bara inte
ihåg
Jag säger det till honom att det är han och Nalle Puh den texten gäller för.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie


lördag 12 september 2020

En grym värld

 



I går var det 19 år sedan de två flygplanen flög in i World Trade Center. Dessa bilder är lånade från Instagram. Jag är en människa som verkligen älskar USA. Så denna grymma tragiska terrorattack har satt ett stort svart hål i mitt USA hjärta. 






De fruktansvärda bränder i Oregon och Kalifornien är så jävla otäcka. Människor flyr för sina liv. Herregud - det är inte lätt för dem. Bilderna är från Aftonbladet och Instagram. Vilken grym värld. Så alla mina bekymmer är ju inget att snacka om, helt enkelt. Visst är det konstigt människan är ju sig själv närmast. Måste sluta tänka på mig själv så mycket. Inte tycka att världen är tråkig, ensam osv. Människor har ett rent helvete jämfört med mig. Måste försöka att tycka om mitt liv. 
Ta vara på livet och varandra.LEV NU. Kram Marie

fredag 11 september 2020

Min älskade pappa

 

Att bli gammal är jobbigt på många vis. Trött, orkeslös, orolig, rädd...
Träffade min pappa i morse. Jag gick över hem till föräldrarna. Han kom då hem från affären. Jag frågade hur det var. Han sa att det är jobbigt. Ja men säg till så handlar jag till dig sa jag. Nej det går bra. Det är så mycket annat. Jaha vad tänker du på säger jag. Det är sista året jag kommer vara på landet. Hur ska vi göra med det då säger jag. Ska vi sälj eller hur vill du? Jag vill att någon tar över nu säger han. Jag kan ju inte ens klättra upp på vinden längre och kolla råttorna.  Jag försökte förklara för honom att om jag skulle ta över blir det en riktig dyr affär för mig. Måste byta fönstren, måste måla, fixa dusch o toa....SAMT att jag måste väl ge Tony halv värdet. Det går ju inte. Mamma o du måste prata ihop er om detta sa jag. Då gick han bara in och lade sig på sängen. Jobbigt att se! Han kan inte släppa sitt livsverk.
Mamma berättade också att min bror råkat ut för en olycka med lastbilen. Den började brinna och han skulle släcka då exploderade ett däck. Så han har fått brännskador på båda armarna. 
Jobbig tid framför oss nu.
Men på fotot var pappa ung, tror att det är från hans konfirmation. Då hade han hela livet framför sig. Det går fort...livet alltså.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

torsdag 10 september 2020

Ska jag våga?

 Att köpa en fastighet brukar ju vara en väldigt stor affär som man gör i livet. Är man två känns det ju tryggt. Vi är två men ändå känns det inte tryggt. Om jag kan köpa mitt lilla fritidshus - kommer jag att ro hem det själv, fast vi är två? Jag vill ju även ha lägenheten kvar. Ingen vet ju hur det ser ut om ett år eller tre år. Har jag jobbet kvar? Är pension prognoserna tillförlitliga? Bor jag tillsammans med gubben då? Kommer jag att orka med att vårda lägenhet och fritidshus själv? ....så många frågor i mitt huvud just nu. Jag vet ju att jag kan ju inte förlita mig på att någon ska hjälpa till hela tiden. Jag måste ha budget för om något går sönder....Hujedamig 

Ta vara på livet och varandra.LEV NU. Kram Marie




onsdag 9 september 2020

Någon mening med allt

 

Jag har fixat lånelöfte till mitt eventuella köp på fritidsboende. Det är klart.
Jag har länge kollat på en stuga som enligt beskrivningen lät väldigt bra. Vi åkte dit och kollade utanför och det kändes bra. Stugan har varit ute ett bra tag med en så kallad ”på gång”. Det kan innebära att säljaren inte är riktigt redo att sälja just då eller bara vill känna av marknaden. Mäklarens text är ju bara att ta med en nypa salt....det populära området. Jo tjena ...varför har ingen köpt det? Nå väl ingen inbokad visning har det varit. Utan det fungerar som så att köparen får lämna intresse. Vilket jag inte hade gjort pga att jag väntade på mitt lånelöfte samt ville jobba mina helger klart först. Då kände jag mig redo för visning. Så i fredags kommer chefen med att den här veckan kommer information om permitteringar på jobbet. ALLTSÅ jag tror och vet med säkerhet att jag skulle ro hem allt ändå. MEN vågar inte chansa. SÅ i måndags när jag skulle kolla in stugan  - jamen då var den borta från ”på gång”. Jag kontaktade mäklaren och frågade om den var såld. Nej säljaren hade dragit tillbaka allt. Jag sa att jag hade lånelöfte, att vi hade kollat utanför men inväntade ett eventuellt permitterings besked. Hon sa att jag bara kunde höra av mig när jag visste bättre så kunde hon kontakta säljaren. ALLTSÅ ALLT PÅ EN GÅNG. Om den är bra och vi vill ha den kanske det är läge för att lägga ett lägre bud.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

tisdag 8 september 2020

Det blir min död!

VARFÖR köper jag och dessutom äter upp dessa skitprodukter? Ja de är rent ut sagt för jävligt. Det borde vara FÖRBJUDET att sälja till människor med övervikt. Alltså hör här - 100g 2213KJ 530kcal... det står det på chokladkakan. Vikten på den är 185 gr vilket ger 4094KJ 980kcal. Jag åt upp större delen av kakan själv dvs kanske 150gr. ATT JAG TILLÅTER MIG SJÄLV DETTA. DET ÄR EN GÅTA. Chips röret 100gr 2103KJ 503kcal. Förpackningen med chips innehåller 200gr vilket ger 4206KJ 1006kcal. Hur mycket tror ni att jag åt av denna? Precis ....så var det ju, större delen av innehållet. Samt en annan hemlighet som jag inte tänker dela med mig här. Det skrämmer mig! JAG om någon behöver verkligen inte äta detta. Undrar varför jag gör det? Jag personligen tror det är någon form av tröst. Det finns så otroligt mycket inom mig som jag måste få ur mig. I början av detta år sa mina barn med respektive och min svägerska att jag behövde söka någon att prata med. Men i stridens hetta kände jag då att det inte behövdes. Men nu när jag håller på att äta mig till döds kanske det är läge för det? Men i grund och botten vet jag själv vad allt beror på. Jag säger bara - ENSAMHET.  Så nu måste jag börja jobba med mig själv helt klart. 

Sedan vill jag rikta några rader till alla människor som öppnar och läser min blogg. Hoppas att ni gottar i er i mina rader. 

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

 

måndag 7 september 2020

Väldigt vanligt

Ett väldigt vanligt fenomen hos mig är att planerar vad jag ska göra på min lediga tid. Men när jag väl kommer dit - blir det inte så. Har jobbat 36 timmars natt helg och tanken på att på måndag ska jag göra så mycket. Pust säger jag bara. Somnade kl 08 i morse vaknade av hantverkare som borra/bila i min grannes lägenhet kl 10. Av ren trötthet somnade jag om igen. Vaknade kl 12 igen av samma ljud. Bara kliva upp.
Där kom även detta uteblivna planerna. För jag orkar rent ut sagt inte. Bara att lyssna på kroppen och försöka att återhämta på bästa sättet. Pyjamas på och en bra bok.
Ny parfym 💞
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

 

lördag 5 september 2020

Lånelöfte och permittering

 

Jag som tänkte slå till med min dröm nu. Där drog jag i handbromsen. Vi fick reda på i natt att något kommer hända på jobbet. Även fast vi jobbar med produkter som behövs i hela världen har våra volymer minskat - vilket inte är konstigt när flera länder har bunkrat upp. Använder sina lager just nu.
Men som sagt vi vet inte hur det blir det skulle komma mer info på måndag.
Men ingen sommarstuga stöt just nu för mig. Bara att ligga lågt.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

onsdag 2 september 2020

Barndomsvän


I dag gjorde jag ett besök hos en grundskole klasskompis. Det var otroligt roligt att träffas och vilket härligt liv hon lever. Bor på en liten gård med vaktel höns, får, hund och katter. Hon odlar för fullt. Hon jobbar som översättare. Hon verkar ha ett bra liv. Jag fick massor av godsaker med hem.
Ta vara på livet och varandra.LEV NU. Kram Marie





tisdag 1 september 2020

Stressad

Jag har märkt på senare tid att jag blir stressad för väldigt konstiga saker som jag inte har varit stressad över tidigare. Tex att jag inte hinner stryka tvätten. Eller bara få vara själv. Undrar om det är början på något större? Kan även bli stressad över att inte få hjälp med olika saker här hemma.
Ta vara på livet och varandra.LEV NU. Kram Marie