Jag tänker ofta på hur det ska gå den dagen jag inte orkar längre. Eller bryter benet eller helt plötsligt går in i väggen. Det är troligen samma känsla som ensamstående föräldrar har. Att inte ha någon att luta sig emot. Jag vet med mig att jag kommer att få ett helvete på många håll. Hur ska jag förebygga detta? Eller ska allt bara få rasa samman? Ja tiden får visa hur det blir.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar