Ska bara äta upp alla godsaker som finns hemma. Väntar till efter alla kalas är över. Går promenader när vädret blir bättre. Rensar frysen på onyttigheter.....alltså det finns alltid något att skylla på vad det gäller att börja bli sundare. Är alla godsaker värda så mycket i just mitt liv så att jag själv mår som en pytonorm? Övervikten håller sig fast med ett stadigt grepp. Sockermonstret går inte att lura. Jag kan säga att jag är inte snäll mot mig själv. Även fast år 2017 måste detta ske. Mentalt måste jag ställa om inköp av livsmedel till sundare. Jag MÅSTE göra något åt mig själv.
Tittade på Cancergalan i går och där finns så många människor som kämpar och har inget annat val. Men jag bara stoppar in och stoppar in.....varför inser jag inte att jag måste göra ett annat val?
Jag pratade nästan en timmes långt telefonsamtal med en vän som har en jobbig tid just nu. Hennes kärlek har bestämt sig för att flytta från henne. Han behövde en pause. Alltså inget är hugget i sten. Men jag tänker väldigt mycket på henne eftersom han är hennes allt. Tänk er själva att bli lämnad av den som man håller kär. Eller att mista sin livskamrat genom dödsfall. Eller att vara separerad från sin sambo och behöva bråka varje minut, varje dag, varje månad.....i flera år om barnen. Vem ska ha vårdnaden, vem ska betala kläder, aktiviteter osv. Eller som i mitt eget fall bli trött över saker som inte blir gjort här hemma......det kan gälla många saker. Ska nog ta en tankeställare istället. Ta varan på varandra och speciellt livet. NEJ DAGS ATT TÄNKA OM.
Ta vara på livet och varandra.LEV NU.Kram Marie
Kah måste också ta en tankeställare angående maten... blir alltid så deppig när jag äter fel! Men är glad att vi stod emot fika här om kvällen på natten (fast ibland kommer de lite dippar med) :) ;)
SvaraRadera