Helgens dagbok

Först måste jag bara säga förlåt att jag tjuvat denna helt ljuvliga bild på mitt barnbarn Felix. Titta kattens ögon, på Felix ögon och se hur lycklig han är.

 Många dagboks tankar i mitt huvud som jag måste släppa ut för att lätta på trycket. 

En riktig lång jobb helg för mig och en riktigt lång ensam tid för min gubbe. Dagverksamheten har varit stängd hela denna vecka pga den stora smittspridningen av Corona i länet. Ingen på dagverksamheten är smittad men det var en säkerhets åtgärd.

Fredag kommer jag hem efter 12 timmar på jobbet. Jag vill bara sitta på rumpan en stund innan det är dags att slänga sig i sängen igen. Jag skriver en lapp varje morgon jag jobbar till min gubbe om vad han ska äta och när jag slutar. Matintaget blev inte som jag skrivit på lappen. Utan två lika lådor till lunch och kvällsmat. Men det gör ju inget eftersom han har ju i alla fall ätit. Många matlådor blir det - jag behöver 6 stycken och gubben behöver 6 stycken. Jag frågar om gubben har haft någon som ringt honom. NEJ  säger han. Jag kollar på hans telefon. Jo ett samtal har han haft samt ett sms med fina bilder. Samtalet var från vår ena tvillingdotter. Hon hade även skickat fina foton på barnbarnen och deras påskpyssel. Han minns inte det samtalet  -  så tråkigt. Jag somnar men vaknar till när gubben ska natta sig. Han går in på toan gör sin nattkiss. Kommer tillbaka till sängen. Vi har ju elektriska tandborstar och hör då att han inte har borstat tänderna. Då påminner jag honom. Jag ligger som på nålar och kan inte slappna av eftersom jag vaknar av detta.

Lördag ...12 timmar på jobbet och cyklar hem. Väl hemma möter jag en super mysigt granne som jag berättade om i förra inlägget. När jag kommer hem samma fråga om någon ringt. NEJ säger han igen. Åter igen kollade jag hans telefon. Jo  visst hade han fått samtal. Äldsta dottern med FaceTime och min mamma. Det minns han inte heller. Jag kollar igen matlådorna. Samma grej som dagen innan ätit fel igen. En låda innehöll bara potatismos. Samma visa igen med tandborstningen. Även satt han på toan en lång stund så jag funderande vad han gjorde. Han skulle kissa sa ha fast han hade gjort det bara någon minut innan...men det kom inget. Jag passade på och kolla hans dosett med medicin. Inget taget för lördag och klockan är 00:30. Jag ska upp kl 05. Nu är jag så stressad i huvudet att jag inte kan sova. Pust...

Söndag...sista 12 timmars pass. Idag orkar jag inte kolla matlådor. Kollar bara medicin...den var inte tagen i dag heller.  Efter 4 timmars sömn och 12 timmars jobb ärligt talat så skiter jag hur det har gått. Han sitter vid sin TV och ser varken utsvulten ut eller bekymrad. Jag kollar inte telefonen. Jag orkar inte bry mig om det. Så tråkigt. 

Inte konstigt att jag har huvudet i högvarv och högt blodtryck. 

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie