Jag vet

Jag vet att det finns människor som inte tror vad jag säger vad det gäller min gubbes sjukdom. Jag vet att människor inte vill vara med oss. Jag vet att människor håller sig undan. Jag vet också att jag skiter blanka fan i det. För i grund och botten är det okunskap från dessa människor. Men lev det livet ni. Jag har full upp med att leva mitt liv. Samt vem bryr sig om människor som inte bryr sig om en?
Jag tänker ofta på när jag är trött, sliten och inte orken finns - när ska jag bara sätta mig ner och gråta, när är det tillåtet? Ja det klart det finns ju ingen som vet. Det är ju tillåtet precis när jag själv tycker det. Vem tar hand om mig då? Troligen jag själv. Vem tar hand om min gubbe då? Ja det blir spännande att se. Men jag är medveten att den dagen kan komma. För jag tror att det finns ingen människa som är så slutpumpad orkar med att leta efter badrumstvålen efter 4 nattpass med dålig återhämtnings sömn. Samtidigt kan säkert många säga att det är väl inte så farligt att tvålen inte fanns på sitt ställe. Nej självklart inte. Men när det bärs runt på saker och ting i tid och otid....då bli man trött. Med all rätt.
Gubbens gamla pärla Edseln är nu nerplockad såg jag på gruppen på Facebook. Det ska bli spännande att se resultatet sedan.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie