torsdag 15 oktober 2020

Det räcker nu!


 Jag har flera gånger frågat människor om att sätta sitt ” fotspår” när de går in och läser i bloggen. Men ingen alltså ingen har gjort det. Varför låter jag dem då läsa? Därför har jag nu stängt ned min blogg och de som vill läsa får anmäla sig genom mejladress, då ser jag vem som läser. Det kan ju inte finnas någon som är intresserad av mitt liv utan att bara vill ”gotta sig”. Nå väl. När den var öppen tänkte jag som så att jag ska inte skriva om min gubbe så mycket. Men nu vill jag skriva av mig av min vardag. Inte lätt att leva med den sjukdomen Alzheimers som min gubbe har. Men det är inte lättare att vara anhörig kan jag säga. Jobbigt när han inte kopplar alla saker. Som i går när han skulle duscha. Jag går in när han är färdig och håller på att torka sig. Då torkar han håret och kroppen med den handduk som vi har på golvet. Sedan tvättar han bara håret och inte tvålar in hela sin kropp. Jobbigt att tjata hela tiden. Jag gick in för att göra en kontroll av tånaglarna hur långa de var. Eftersom jag behövde klippa hans naglar på händerna. Sedan på kvällen när jag kommer hem då har han lagt rakapparats laddaren vid verktygslådan. Fast vi alltid har haft den i lådan vid handfatet. Han hade tagit upp den själv ur lådan laddat sin rakapparat. Men sedan tappade han vart den skulle ställas tillbaka. Inte lätt.

Jag har tänkt på att jag kanske behöver göra ett schema till honom om när han ska duscha. Men ska fråga honom först.

Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar